Hemtrevligt ....웃 유웃.. iskallt och superhalt ☃♡☃.......

 
 
Halloj igen ♡

Ute är det 4 minusgrader, men det känns mer som -24℃!!  

Och det är superhaltså var försiktiga om ni inte har skridskorna på förstås thihihiiii
Det är ett äkta busväder och det snöar och stormar på en och samma gång. 

Dagar som denna är det supergott att njuta av en stor kopp rött té och krypa ner under mysfilten och kanske läsa en riktigt bra bok eller något annat trevligt.
Läser ni mycket böcker?
 
Fire är inte alls pigg på att gå ut i snöovädret
 
Faktum är att han tagit detta med mys till en helt ny nivå hahhaaaa

Kom att tänka på en sak, som jag ville skriva om.
Har ni tänkt på att allt vi ser, finns där, men vi ser olika saker.

Allt beroende på vad vi vill se och hur mycket vi orkar ta in och trots att ett foto redan kan vara redigerat, så redigerar vi även själva. Vi fortsätter liksom den processen.
Vi ser vad vi vill se och skapar oss en uppfattning.

Ett foto kan också säga väldigt mycket, belysa något, lyfta fram något, beroende på vad man väljer att fotografera och hur man fotograferar. Har man tagit fotot på höjden, längden, vidvinkel, zoomat osv. osv. Avgörande kan också vara, vad man väljer att visa och inte.
Både den som beskådar, den som fotograferar och den som publicerar ett taget foto, gör olika val. Valen kan verkligen skilja sig åt. Vart och vad man lägger fokus på och hur man slutligen tolkar det man ser.
Ett och samma foto kan därmed ge olika behållning och respons, för olika människor.
Hur många av er tittar just nu på ängeln eller på Carolines armband ( på ett av dem står det dessutom "HOPE" )
Eller väljer man se den söta lyktan eller skålen med äpplen?
 

Här har ni ett annat foto. En vägg med tavlor, på vår hallvägg.
Men om man bara väljer att lägga ut detta foto, går man ju miste om hur statyn på väggen ser ut.


Om man istället väljer denna, så ser man enbart tavlorna..

Eller denna, ja, då är det statyn som är i fokus.
Intressant eller hur. 
Ett foto kan alltså säga väldigt mycket mer, än vad man många gånger tänker på.
Foton som i sin tur skapar illusioner.
-Jaha, är det sådär det ser ut hemma hos dom!

Våra sticklingar av Mårbackapelagonen, i små vaser, ger kanske nya infall och inspiration att själv prova på att ta några sticklingar.
-Ok, är det så man gör..
-Undrar vad som finns i den gröna asken?
Svar: Det är kronärtskockor ✿◠‿◠) 


Slutligen..vad kan det här vara då?
Ja, förutom allt man kan se i bakgrunden och som är lättare att tyda. 
så är det en nyskalad kiwi.
En riktigt god och saftig sådan, som jag smackade i mig så fort jag tagit fotot thihiiiii

Tills vi hörs igen, ha en fortsatt trevlig dag 
╰☆╮K✲R✳A✴M✻I✼S❄╰☆╮
 
 
 

Skid- VM, fåglar, frösådd 🌿 och melodifestival ♪ ♫

Hejsan allesammans ♡♡♡

Ja, nu har skid -VM i Lahti nästan tagit slut och jag har varit en av de som faktiskt följt det ovanligt mycket. Vilket härligt VM det varit och så mycket spänning. Mer vurpor än vanligt, tror jag det också varit, men vilken kämparinsats skidåkarna visat. Det är verkligen tjusningen med all sport, att det är så omöjligt att förutse vad som kommer att hända.
Inga medaljer är liksom givna, utan det krävs intensiv kamp och plötsligt kan också oförutsedda överraskningar hända, precis när som helst. Det handlar verkligen om att inte ge upp, utan komma igen.
Tänker bland annat på Iivo Niskanen, som kammade hem guldet till Finland, inför hemmapublik.
Så grymt bra gjort och det var härligt att se. Vilken revansch ✨👏 ✨👍

Javisst, och här hemma är det vackert vinterväder, precis som i Lahti, 
trots att det för någon vecka sedan såg riktigt vårlikt ut och nyckelpigorna hade vaknat till liv.

Fåglarna har också vaknat och letar boplats i de nya holkarna vi satt upp.
De äter och trivs och det är kul att följa dem och även passa på att ta några foton.  

De har inga problem med att äta ur talgbollar och fågelhus, som vi placerat ut på flera ställen.

Och de har ett litet samarbete har vi märkt. De frön hackspetten tappar, mumsar fasanen i sig.
Hackspetten i arbete

Hahahaaa
- Finns det något kvar ? tycks hackspetten fråga sig.

Fasanen äter inte bara frön, utan den krafsar även runt i rabatterna och det är vi inte lika förtjusta i. Men, visst är de otroligt vackra i sina färgglada dräkter. Tänk om de kunde låta lika vackert också ! 

Den ser rätt så mätt ut, tycker jag

Och det gör hackspetten med ❀◠‿◠) 

Ute är det som sagt vinterväder i alla fall just nu, men det är verkligen omväxlande och det slår om fort, så att det helt plötsligt blir töväder.

Då kan man passa på att kika runt lite i  trädgården och ibland hittar man små överraskningar, såsom den här julrosen som planterades för något år sedan. Den härstammar från någon julgrupp tror jag.
Då det är ett tag kvar tills tulpanerna tittar fram i rabatterna, ja, de brukar kunna kika fram i slutet av mars, så får man njuta av de man köpt eller de Torbjörn brukar köpa❤️ Det finns så otroligt många sorter och de är vackra allihop. De här vita tycker jag är så himla söta.

Vackert är det även med rosor, såsom de som Caroline fick i födelsedagspresent.
Visst är de underbara och särskilt den på bild och därför tänkte vi att den där sorten måste vi ju prova att spara stjälkarna på och försöka sätta att gro. 

Sagt och gjort! Ett tips är att helt enkelt klippa  ca 15 cm långa stälkar av de rosor som torkat ja, de blommor som vissnat. Istället för att kasta de, klipp av ett snitt nertill och upptill (spara två bladpar längst upp) 
Sen stoppar du ner stjälkarna i jord och ibland vissnar bladen. Det gör ingenting, de kastar ni bara bort .Vattna lätt och sätt på en avklippt petflaska över krukan. På så sätt har man fått ett enkelt litet minidrivhus/växthus.
Ta av korken då och då och lufta.

Vad har hänt annars?
Jo, den 21 februari sådde vi paprika,aubergine, gojjibär och kronärtskocka.


Vi hade både sparade frön från våra egna paprikor vi skördade förra året, men även några köpta.
Vi sådde också primula,akleja, jätteverbena, penséer och andra vintersåddsblommor.

Inomhussådd

Och utomhussådd/vintersådd i växthuset.

Det är enkelt. Så de frön som vanligtvis fröar av sig och behöver en kallperiod, i olika byttor. Häll på lite jord och snö över sådderna och placera de i växthuset. Förhoppningsvis kommer det upp både blomskott och sallader med mera, tidigt i vår, när värmen kommer, ja, om allt går enligt planerna.
Mer om vad som går att vinterså, kan ni säkert hitta och läsa om på nätet.
Vi har även sått spenat i en pallkrage och lagt ett lock på.
Mer om det kan jag berätta om i nästa inlägg.

Kronärtskockorna har i alla fall redan tittat fram

Och det är kraftiga små skott, som blir bamsestora när de är fullvuxna. 

En liten aubergine har kikat fram också.

Ja, såhär ser det ut, när fröna faller av och skotten växer sig starkare för varje dag.

Några ynkliga små grässtrån som ska bli gojjibär tycks också titta fram.

Ja, ni förstår kanske hur kul det är att följa detta eller hur.
Man duschar de små skotten med lite vatten från en sprayflaska och så sköter de sig själva.

Semmeltider är det också och vi har som de flesta vräkt i oss både goda och mindre goda semlor.

Efter att jag varit på en synfältsundersökning häromdagen, så tyckte Torbjörn att vi skulle ta en varsin semla. Just denna var inte så god, men vi köpte andra som hade blåbärsgrädde inuti och de var supergoda.

Annars, ja vad händer mer?
Jo ,jag har ont i lederna, särskilt hö. knä och hö. armbåge och idag kände jag av höften också, trots att just denna smärta avtagit lite grann och varit borta i några dagar, sedan borrelia artriten.
Men nu värker det igen 7och liknar oroväckande samma elände som jag hade.
Många har sagt att det tar tid att bli av med borrelia artrit, och nu har ju medicinkuren avklarats, så jag hoppas att jag inte får tillbaka det hela. Det var verkligen otroligt smärtsamt.
Men, men, vi får se hur det blir med det. 
Att ta in kvistar brukar vi vanligtvis inte göra, annat än till påsken, men tänkte att vi ju måste testa om det verkligen är så att vindruvekvistar kan sätta rötter. Dessutom skapar de ju lite vårkänsla •*¨✿❀❁•*¨`*•.
Efter mycket funderande och vankande vart vi skulle ha dessa, så fick vindruvekvistarna och äppelkvistarna  ställas i olika Höganäs- krukor och placeras i ett av rummen på övervåningen. Japp och där får de stå och bilda rötter och gärna skänka lite vårkänsla också.


Just det, sen har vi ju köpt sådana där takrosetter. Det har min pappa hemma hos sig också, för min mamma tyckte det var fint och det gör även jag och min familj.

Det hus vi bor i, är ett släkthus från ca 1850 och allt var väldigt gammalt här, när vi flyttade in, så vi har fått totalrenovera hela huset, från tak till golv. Inomhus och utomhus.

Något som var lite kul med just takrosetterna var att de hette "Emilia" precis som Torbjörns farmor, som en gång bodde i huset. Innan Emilia, så bodde hennes far Ernst här och innan dess, Ernst pappa.
När Torbjörns pappa dog, köpte vi huset och allt som hör till, bland annat skog och mark och bestämde att vi ville sätta vår egen prägel på allting, men även bevara en del av det gamla. 
Så i köket har vi tex. en riktig kulturskatt, murkåpan över vedspisen.
Murkåpan målades vackert vit och sen är det svart kakel runtom. 
Ja, ojojojojjj, det har varit så OTROLIGT MYCKET JOBB, men det har också givit resultat och blivit jättefint allting och vi trivs jättebra i vårt hem.
Nu är vårt hus, som ett helt nytt hus och vi känner oss enormt stolta över det vi skapat. 


Köket har förvandlats många gånger under årens lopp och under våra snart 4 år, så bytte vi faktiskt köksluckor för andra gången! De vita profilfrästa köksluckorna som Torbjörn också hade tillverkat, valde vi att ha i ett matförråd, där vi har många skåp och som de luckorna passade perfekt till.

Min man är nämligen finsnickare och otroligt händig och duktig.
Och se bara på de här nya köksluckorna han tillverkat, som en överraskning, då jag var som sjukast i borrelia artriten  ¸.☆¸.⭐️⭐️⭐️♡♡♡⭐️⭐️⭐️¸.☆¸.Visst är de fina! 
Det är mycket jobb att tillverka många luckor till ett stort kök. 15st. tror jag att det är.
Man ska vara väldigt,väldigt duktig om de ska passa perfekt och se likadana ut osv osv.
Och han är verkligen VÄLDIGT, VÄLDIGT duktig ❤️❤️❤️❤️ 

Då var detta inlägg snart slut och det har innehållit både det ena och det andra.
Snart börjar andra chansen i Melodifestivalen och det vill man ju inte missa.
Nu har jag redan en favorit och det är Jon Henrik Fjällgren, men man vet aldrig, man kanske ändrar sig.
Vilken är er favorit? 
 
Hoppas ni får en fortsatt trevlig kväll och helg.
Kram från lilla mig och min familj 
K❤️R❤️A❤️M❤️ 
 

Borreliaartrit ✔ och lite tankar en februarikväll ღ

 
Tjingeling ✿

Oj, vilket vackert väder det är! Eller hur. ✿◠‿◠) Några få plusgrader, men solen har tittat fram idag och det är underbart härligt. Man riktigt känner hur djurlivet och växtligheten vaknar till liv och äntligen går vi mot våren. 


Och strålarna träffade precis Fires lilla söta nos och tassar
Vackert eller hur.
Nu är det också en bra tid att kika runt vad som hänt därute under vintern. En rundvandring ute i trädgården är därför alltid kul. Har det tittat fram några vårblommor? Inte hos oss ännu, men mot slutet av denna månad kan tulpanerna börja kika fram och då är det viktigt att man strör på blodmjöl runt de, för annars mumsar rådjuren i sig dem. Man kan också prova att strö kaffesump i rabatterna. Var noga med att inte ta bort löv och annat, som ju skyddar bladen och de kommande blomknopparna mot frost.
I förra inlägget skrev jag också om fågelholkar och nu har Torbjörn byggt fler.
De nya holkarna sätter vi upp imorgon. Det är plåttak på några av de, som ni ser på bild och så har han satt fast taket med skruvar, så att det ska gå lätt att lossa, då man rengör holken inför nästa säsong. Det sägs förresten att fåglar inte gärna flyttar in i nya holkar, men det har de gjort hemma hos oss ♪ ♫ ♩ ♬ 
vilket är jättekul. Ju fler fåglar, desto mer fågelsång.
Den här veckan har annars varit lite si och så. Vi börjar med det roliga och det var ju att vi firade
"Alla hjärtans dag" och då köpte Torbjörn hem blommor ❤💐❤💐❤ och tårta och det tycker jag
är väldigt sött och gulligt ❤◠‿◠) 

Och tårtan ja, den var ju hur himla god som helst 👍

Sen var det , det där si och så..också.
Det tråkiga.
Och vad kan det vara då?

Jo, jag har fått Borreliaartrit!
Mitt i vintern?
Japp!!!
Caroline upptäckte ett stort rött märke, bak i ryggen, vid svanken som jag hade och gick med  i ca 2 veckor innan jag gick till doktorn. Jag förstod inte att det kunde vara ett Borreliamärke. Hur länge jag haft det, vet jag inte. Men ju längre desto sämre prognos, fick jag veta.
Men när knäna började värka och jag inte kunde sova på grund av det och då värken vandrade i flera leder, ja, då gick jag till doktorn.


Och väl där fick jag veta att jag måste äta tetracykliner,  2 tabl åt gången på 100mg.varje dag i 10 dagar och förhoppningsvis biter de. Annars måste man kanske fortsätta behandla. 
Borreliabakterier finns av flera olika slag och det har tyvärr kommit nya sorter 
Läppen fick flera smärtsamma blåsor, både inuti och utanpå, säkert pga. att mitt immunförsvar kämpar hejvilt mot de där äckliga bakterierna från fästingen. Jag har lågt antal vita blodkroppar, så nu får de som jag har jobba järnet¸.☆
Ja, jag blev nämligen biten av 3 st fästingar, som satt fast förra året. Den sista i september.
Men jag fick mig veterligen inget märke av de, då. Vi klappade t.o.m.händerna och var glada, då vi trodde jag klarat mig.Torbjörn fick neuroborrelios för några år sedan och det vill man ju inte ha. Men jag klarade mig inte alls :(   utan fick Borreliaartrit.
 
Att få borreliaartrit gör ONT! Och man blir väldigt TRÖTT.
Mina knän har svullnat upp och det ser ut som att jag har 2 knäskålar. ( Ursäkta mina torra ben. Hade inte hunnit smörja in de) Nåja, men smärtorna är HELT bedrövliga och man kan nätt och jämt gå. Värken sprider sig till nästan alla leder .. så armbågar, axeln, fotleder, höft, ryggen ja, det gör ONT i princip överallt, men värst just nu knäna som värker så in i bubblan.
Jag svettas av och till och däremellan fryser jag och har en lätt feber. Jag har inte så ont i huvudet, men däremot har jag mått illa. Förmodligen av tetracyklinet, men som ändå gått väldigt bra. Jag är annars allergisk mot ett flertal penicllin och antibiotika.

Fästingen har smittan i sin mage och när den biter, så sprutar den in giftet och bakterierna in i blodet.
Bakterierna är så kallade spiroketer.
Och såhär ser de ut !

Känns hemskt att jag har dessa i min kropp, men hoppas nu att de får sig en omgång och far åt fanders.

Ja, så, det har jag råkat ut för, men känner mig duktig som klarar av det här också..
 
Någon sa att man inte får mer än man orkar bära och jodå, det är nog sant, men mitt bagage har fått vara rätt tungt lastat i så fall, med tanke på alla de sjukdomar jag genomlidit. Men jag har gjort det!Och jag har överlevt och jag är väldigt stolt över mig själv att jag inte knäckts under tiden.
Mitt glada och humoristiska sätt har nog räddat mig.

Jag brukar tänka på det lite då och då.
Särskilt då jag möter någon som är sjuk i någon lite mindre blessyr eller åkomma och gör väldigt, väldigt stor sak av det hela. Alla har rätt att klaga över både stort och smått...
MEN, sen finns det de som gör det, på ett knepigt sätt.
Ni har säkert själva träffat många sådana.

Många går till sig själva och jämför gärna också ditt och datt och kan även passa på att förminska andras åkommmor, när de ändå är i farten.
För min del, som genomlidit snart allt från elakartat, till svåra olyckor, brutna ben, trafikolyckor, svåra sjukdomar och operationer, hur tror ni jag tänker när jag träffar sådana människor? 

Ja, vad tror ni?
Förminskar jag deras åkommor.
Slår dövörat till?

Nej, inte alls.
Jag lyssnar lika tåmodigt och försöker verkligen förstå.

Eller för den delen hur tror ni Caroline tänker?

Jo, ni förstår vi tänker såhär.
Gud, hoppas inte någon råkar ut för det vi råkat ut för.
Och gör den det, hoppas den människan blir frisk fort.
Vi har medlidande,omtanke, bryr oss och försöker göra något.

Jag tänker mig att många skulle behöva gå till sig själva och ställa sig frågorna:

1) HUR SKULLE JAG MÅ OM JAG RÅKAT UT FÖR ALLT DETTA?
och
2) HUR SKULLE JAG SJÄLV HANTERA DET HELA?

Därifrån ska var och en börja.
Därefter kan man börja fundera över andra.  

Jag sänder gärna över lite Borreliaartrit om någon vill ha!
Den kan gärna få min stomipåse också..
Att en sjukdom påverkar alla andra sjukdomar och åkommor man redan har, vem bryr sig om det?
Att det tex. bildas sår runt huden när magen blir paj av den lösa avföringen som kommer utav att tetracykliet inte bara tar död på bakterierna, utan också de bra bakterierna, det visste jag.
Men,vem annan mer än jag själv lider mest av det?
Byte av stomipåsar sker därför ännu oftare än vad de redan gör, med resultat att huden går sönder.
Att vardagen måste rulla på trots smärtor och trötthet, vem är där, mer än de allra närmaste, att hjälpa en?

Så, så är livet.
Javisst.
Och att lära sig klara av att leva med allt som drabbar en, är en konst,
som var och en får lära sig när de själva drabbas.Först då förstår man.
 
Får man tycka synd om sig själv?
Trots att man är starkare än man egentligen vill och behöver vara?
För att man föddes så.
En evig optimist.
 
Jag har väldigt, väldigt ont nu och inväntar bara att det vänder.
Mycket tankar, en lördagkväll..i slutet av februari.
Tror att många av er kan känna igen er, i det jag skriver.

Men, nog om det nu..

Trots smärtorna och illamåendet, firade vi vår dotters födelsedag.
Älskade Caroline som fyllde 23 år.
Vackra underbara dotter K❤️R❤️A❤️M❤️  



1994, det var det år hon föddes, vår dotter Caroline och vi har faktiskt en ljusstake med just det årtalet och vad passade väl inte bättre än att tända det.
❤️ Ni förstår denna dag, var inte bara en glädjens dag, utan även en hoppets dag Ett hopp om att mirakel kan ske och en evig tro på att det gör det🙏🏻Att vi får glädjen att fira vår dotters 23 års dag❤️Tänk,förstår ni vilken LYCKA❤️❤️❤️Minnen från operationer,diagnoser,cellgifter, strålning,magnetröntgen,tårar och skratt,masken över ansiktet, peruken,långa korridorer,väntan,blodprover,svar, oroande blickar som möts,frågor med mera med mera om och om igen.Allt det sitter etsat på näthinnan, i minnet. Liksom massor av glädjeämnen.Omtanken, värmen, medmänskligheten från er allihop, familj, släkt och vänner , bekanta och helt nya fantastiska bekantskaper har varit helt utöver det vanliga❤️❤️❤️och Carolines livsvilja styrka och kämparanda 💪🏻👊🏻Men här är vi nu 20170216 Vem kunde tro det, den där dagen och natten på akuten 2014? Då det värsta, absolut värsta besked ett par föräldrar kan få😢Ett 20 årigt ungt barn kan få.Hjärncancer. 
Det ordet är så skrämmande, så bara den som står mitt emot onkologläkaren och får höra detta, kan förstå vad det betyder. Men trots det, har vi lyckats lära oss göra liv i livet.TILLSAMMANS👨‍👩‍👧Vi har tvingats att lära oss leva med en objuden gäst i huset. Men vi har lyckats 👊🏻Varje dag har vi nitat cancer eländet och vägrat ge den fritt spelrum.Vi har njutit av varenda sekund då den inte lyckats förpesta tillvaron. Samlat våra krafter och sett framåt. Mot nya mål. Varje dag, kom ihåg det, varje dag är en stor gåva och vi tackar Gud🙏🏻att vi får vandra den tillsammans
Så i all enkelhet kunde vi njuta av en kladdkaka med maräng på. Kladdkaka som är Carolines favoritkaka, eller kanske är det "Oreo cheesecake" Men gott var det i alla fall.
Och var och en av er som själv är sjuk, känner någon som är sjuk, har en anhörig, barn eller vuxen, som är sjuk, kan förstå den känsla, av att få fira födelsedagar TILLSAMMANS  
Glädjen över det lilla.
Glöm inte bort den.
 

Och sist men inte minst har Torbjörn lagat god mat idag 
och bakat en otroligt smarrig kaka till kaffet som vi kan njuta av till Melodifestivalen

Och den börjar ju snart så bäst att ladda upp och därför säger jag hejs svejs till er 
och önskar er alla en jättefin kväll  ♫•*ღ •*✿ Kramis från oss ♡♡♡