*`*•♡ Att se en morgondag trots allt*`*•♡

Halloj igen ♡♡♡
 
I Enköpings Posten  finns en torsdagskrönika där reportern Bengt Johansson idag skriver
om " Att se en morgondag trots allt" 
I dagens krönika finns bland annat vår dotter med.
Klicka på länken ovan för att läsa vad som står
eller läs vad som står här.
Vet inte om ni kan förstora det på något sätt.
Annars kan ni som sagt läsa vad det står även på nätet👍
 
 
I krönikan står det också om 22 åriga Felicia som förlorade sina båda ben i en trafikolycka.
 
När man läser om människor som som,liksom jag själv,
varit med om väldigt svåra olyckor,
sjukdomar och livshändelser, så blir en sak väldigt tydlig.
Livskraften, viljan att leva, den finns inuti oss alla.
Det tror vi inte, men det är först när vi råkar ut för något,
som den där kraften blommar ut.
Viljan att leva.
Vi ger inte upp.
 
Då Caroline gjorde sin senaste op.smög sig oron närmare och närmare.
Väntan och timmarna blev långa och jag och Torbjörn sa till varandra:
"-Det spelar ingen roll om Caroline inte kan gå, bara hon vaknar och vi får 
vara TILLSAMMANS igen".
Rädslan att förlora sitt enda barn var fruktansvärd.
Givetvis var vårt och Carolines hopp att op. skulle gå bra,
men när allt ställs på sin spets, så omvärderas ens tankar.
Det viktigaste i livet är just livet.
Det är en stor gåva.
Och det går att leva ett bra liv, med eller utan handikapp.
Livet blir kanske inte precis som förr, men med nya förutsättningar,
lär man sig med tiden att acceptera att ingenting här i livet är självklart.
Ingenting, absolut ingenting kan vi förutbestämma.
Allt kan alltid hända, som förändrar ditt liv.
 
Önskar er alla en fortsatt fin dag
 
 
 
 
 
 
 

`.`•.☆Reporter på besök `.`•.☆

Hejsan på er •*✿ 
 
Idag har det varit en mysig och lite spännande dag.
Igår fick vi veta att en reporter skulle komma hem till oss idag, men det berättar jag lite mer om snart :)
Först vill jag berätta om lilla Caroline som försökt pyssla lite grann och satte därför ihop 2 fågelholkar som vi köpt från Rusta.  
Och där bakom ser ni 2st insektshotell , vilka man också kan hitta på Rusta 
Just nu får du antingen 2st holkar eller 2st insektshotell för 100 kr 👏
Torbjörn har också tillverkat egna fågelholkar, men det kan aldrig bli för mycket ✿◠‿◠
och det är kul när man får pyssla lite själv och när det är enkelt och grejjer som man bara kan trycka ihop 👍
Visst är de fina! Hoppas nu att massor av små nyckelpigor,bin,steklar och fjärilar och andra insekter flyttar in till våra fina insektshotell.Tänk om det blir bostadskö thihhihiiii
Och snart, om kanske en månad eller så, kommer det vara helt fullt av vackra blommor och äppelträd som blommar.För varje dag som går, händer det något nytt i trädgården.
Jag längtar verkligen till att se alla blommor slå ut ✿❀❁•*¨
Polstjärnan rosen är på G och kommer att blomma med vackert vita blommor med lite gult i
Krokusar tittar fram
Och det kommer bli otroligt mycket tulpaner i olika sorter och storlekar och färger.
I denna rabatt som är en rund rabatt kommer det att bli både höga och låga sorter.
Redan nu tittar det fram lite varstans, men när alla kommer upp, så kommer de att bilda en vacker 
och harmonisk rabatt.
Då ska jag ta en bild, så får ni se hur vackert det är! 
En dag kom vi på att det kanske kunde vara bra att ta högtryckstvätten och spola av lite av mossan på äppelträden, då vi har 7 st och många av de är väldigt gamla och har massor av mossa på sig.
♡♡♡ Min älskade sötnos ♡♡♡
Sagt och gjort och det funkade jättebra!
Den lilla stugan där bak ,ska vi en dag fixa iordning till en fin trädgårdsbod och bakom äppelträdet ska vårt mysiga växthus stå.Lägger ut bilder på det med sen, när det projektet är klart.
Och så var det dags att spika upp fågelholkarna och det gjorde vi både här och där
Att just Caroline satt ihop fågelholkarna gjorde Torbjörn så glad och stolt och han skyndade sig att sätta upp de. Han hann inte ens byta om, från arbetskläderna.
Älskar dig så otroligt mycket min fina älskling ღ *✿*✿* ღ 
Och fåglarna flög runt ,runt överallt och det kändes som att de tävlade om vem som först fick flytta in.
Häromagen avnjöt vi  också första fikan utomhus
Det är alltid lika mysigt.  
Även vår sötis satt ute en stund ♡♡♡
Huvudvärken och värken i ryggen plågar Caroline,
men för varje dag blir åtminstone värken i ryggen lite bättre.
Operationen har gjort att hon nu kan sköta sina toalettbesök och benen bär henne,
då den stora cystan är borta. Än är det för tidigt att säga hur slutresultatet av op. blir,
men vi ber till Gud att den ger det resultat som både läkarna, Caroline och vi önskar.
Huvudvärken kommer, tror Caroline själv, tyvärr från den op. man utförde i Carolines hjärna.  
Men hur tufft det hela än är, så tar vi oss fram, en stund i taget.
Att få sitta på en mums mums kudde på en solstol och dricka kaffe ur en Mumin mugg
medan solen värmer ens kinder, betyder väldigt mycket och ger massor av ny energi.
Hur ont det än gör.
Och lilla Fire njöt också av att få springa runt eller sitta och spana
Även jag njöt av värmen.
Hela 14 grader visade termometern. Helt underbart att få njuta av sol och friskt luft.
Benet blir bara bättre och bättre och det känns också bra.
Älskar den billiga jackan för 149 kr som jag hittade på LIDL en gång jag var dit och handlade.
Nu kunde jag pocka fram den ur gömmorna.
Lilla Fire ♡♡♡
 
Och så kommer vi då till det där lilla spännande momentet som jag skrev om i början av inlägget.
Jamen visst.
Caroline blev kontaktad av en reporter från Enköpings posten, som undrade om han kunde få intervjua Caroline. Han hade bland annat läst Carolines och min blogg. 
Och idag kom han hem till oss och både intervjuade och filmade Caroline.
Resultatet kan ni läsa om i morgondagens torsdagskrönika i Enköpings Posten
och i nästa vecka blir det en artikel om Caroline.
Om det senare blir på nätet eller i papperstidningen eller i båda vet vi ännu inte. 
Spännande eller hur!
 
Japp och det var allt för denna gång.
Sänder er alla en varm kram och tackar för alla fina kommentarer ni skriver och allt stöd ni sänder. 
Och jag tänker särskilt på dig Lenamamsen och din familj och önskar din son stort LYCKA TILL med operationen. Knäpper mina händer och ber om att änglar ska vaka över er
 
Kramis från mig och min lilla familj
 

Påsken 2016 ◦✿◦.¸¸.◦✿◦.¸¸.◦✿

 
Hejsan!
 
Tack snälla Ni för alla era underbara kommentarer och hälsningar,
vykort, sms och messenger meddelanden.
Det var ett tag sedan jag skrev, men det har sin förklaring...
Kommer till det senare.
 
Äntligen är trånga parkeringar i parkeringsgarage över.
Tänk vad jobbigt det är!
De gånger jag åkte till Caroline själv ,fick jag vända in sidospeglarna först, för att inte skrapa i den andra bilen.
Att komma i sväng för att få in bilen i den lilla parkeringsrutan är nämligen mycket svårare än det ser ut på bilden.Det är så otroligt trångt, mycket värre än på Akademiska Sjukhusets parkeringshus och då är det ju trångt även där. Det är verkligen minimalt med plats i Astrid Lindgrens parkeringshus och att backa för att räta upp bilen är ett nytt riskmoment, då det är enormt trångt. Men man är tvungen att joxa fram och tillbaka för annars kan man inte komma ut ur bilen om man öppnar dörrarna. Ush, det är så jobbigt och så är det alltid massor av bilar som trycker på bakom bilen och som ska köra om. Ja, det är lite som en spiral där bilarna åker upp och ned i just detta parkeringshus. Att få in bilen genom att bara köra in den på en gång, är omöjligt och det vet alla, men ändå kan folk inte låta bli att stressa en genom att trycka på gasen.Till slut får man dock in sin bil och kan med andan i halsen konstatera att den och en själv packats in likt en sill!
Sen väntar ett antal trappor för att komma till entrén.
 
Jag som har svåra problem med kyla har det tufft.
Det gäller att handla fort.
Är det kallt kan jag inte visstas alltför många minuter i kalla utrymmen, så därför gäller det att planera allting.
Att parkera ute och låta bilen stå i timmar är alltså uteslutet.
Bilen blir kall i garaget med, men jag har en hel utrustning med termokläder och alltihop med mig 
och får bylta på mig och äta extra Tavegyl. 
Sist var det en jättegullig Stockholmsfamilj som tillochmed hjäpte mig
och följde med till bilen för att se så att det var OK med mig.
Tack snälla gulliga Ni ♚♛ ( med det lilla barnet i bilbarnstolen som mötte mig vid Astrid Lindgrens garaget)
Ni var underbara människor med hjärtat på det rätta stället.
För att komma till neurokirurgen gör man som alla andra, man parkerar ute någonstans och så går man dit man ska.
Men för min del blir det en annan procedur.
För att ta mig till neurokirurgen på ett så varmt sätt som det bara är möjligt (inomhus)
så fick jag gå genom kulvertar.
Och det var en utmaning i sig.
Med packning och varma kläder, thihihiiii!!
Som att vara på väg till Antarktis typ!
Och så hamnade jag givetvis lite varstans.
Det var nämligen en bra bit att gå i kulvertarna och jag gick nästan alltid lite fel för skyltarna ja,
de var inte så lätta att förstå kan jag meddela.
På kvällarna var det tillochmed lite småläskigt. Som i en Beck- film.
Men vad gör inte en mamma?
Ja, säg det!
Likt en packåsna vankade jag fram och stomin och stomipåsen ansträngdes nog till det yttersta.  
 
Hur som helst gick allt hur bra som helst när vi åkte tillsammamns och det gjorde vi ju nästan jämt.
Jag och min älskade Torbjörn 💕♡ 💕♡ 💕♡ 💕
 
Och efter 10 dagar på Karolinska sjukhuset med en helt fantastisk personal, åkte Caroline till ett
rehabiliteringscenter i Stockholm. 
Med egna nycklar till sitt rum
och ett larm runt handleden kände vi oss trygga att lämna Caroline i personalens händer.
Det fanns både sköterskor och undersköterskor läkare och överläkare där.
Då Caroline hade svimmat och varit yr och blodtrycket svajjade åt alla håll, både för lågt och för högt,
så var det ett litet orosmoment, men det blev bättre och bättre när medecinerna ändrades.
En del togs bort och andra minskades.
Och så är ju Caroline en fighter av sällan skådat slag!
Hon är väl närmast ett mirakel och överraskar oss alla titt som tätt.
En mums mums kudde, hängde på dörrhandtaget ,en dag på Carolines dörr när vi kom.
Ja, den ser ut så, men nu ser man dock inte det på bilden.
Den uppblåsta mums mums kudden är vänd åt fel håll.
 
Men hittade en bild på nätet och ja, så ser den ut ROHO DYNAN.
Sådana kan man få låna från arbetsterapeuten.
Verkligen bra då man har svåra smärtor och har svårt att sitta.
Dynan blåses upp med hjälp av en pump, så att den kan anpassas tilll var och en.
Att köpa en sådan dyna kostar ca 4800 kr, vilket är jättedyrt,
så därför är det jättebra att man kan få låna eller hyra de.
 
Boendet och rehabiliteringen var jättebra.
Allt var anpassat till de boende, var och en med sin skada eller sitt besvär.
Här ser ni en bild från ett rum där man byggt ett kök så att man tillexempel kunde laga mat eller pyssla
även om man satt i rullstol, vilket många gjorde.
 
Caroline fick också prova att sitta i rullstol.
 
Hon provade också att spela biljard med ett hjälpmedel som gjorde att hon inte behövde böja ryggen.
 
I 7 dagar vistades Caroline på rehabiliteringscentret.
Egentligen skulle hon varit där i 10 dagar men hon ville åka hem till påsk, då
sjukgymnastiken och rehabiliteringen inte praktiserades under påskhelgerna.
Det är lite annorlunda för de som bor och tillhör Stockholms län och landsting..
Rehabiliterngscenter finns för både ryggmärgskadade och hjärnskadade och de är som en självklarhet att patienterna sänds dit för att rehabiliteras.
Om Caroline bott i Stockholm hade hon kommit att vistas på något av de rehabiliteringscenter
sm finns ,både efter sin hjärncancer op. och sin  ryggmärgs op.
I Uppsala län, finns inget sådant att erbjuda, enligt överläkaren vi pratade med i Stockholm.
Det finns heller inte sjukgymnastik att tillgå med tillräcklig kunskap om den op. Caroline genomfört.
Men, nu har vi genom kringel krok vägar fått reda på att det kan finnas hem-sjukgymnastik att ta del av.
Får forska vidare om detta, då Caroline har svårt att ta sig någonstans med bil.
Hon behöver också stöd till toaletten och en griptång att plocka upp saker med.
Det kan nog arbetsterapin grejja.
 
Hur som helst, var glädjen enorm att åter få komma hem!
Och Caroline ser ju som vanligt ut som en filmstjärna brevid sin älskade pappa.
Väskorna var packade och fulla,likt en gång i tiden då vi bodde på hotell när Caroline tävlade.
Även nu en tävling, men med en lite annan inriktning. 
Tävlan om att få hitta sig själv och alla delar som tillhör ens kropp.
Att åter kunna gå var första steget..men det är en lååååång väg att kunna göra allt
det Caroline kunde en gång i tiden.
Ett minne blott är sjukhusmaten...som ändå var ganska god tyckte Caroline...
men som förbyttes mot en stunds vila och en hamburgare och det var ju något HEEEEllt annat!
-Det första jag ska ha när jag kommer ut härifrån är en MAX-hamburgare sa, Caroline.
Sagt och gjort!
En paus i bilfärden plus mums mums kudden, var bra koncept som också överläkaren tipsade om,
annars hade Caroline inte kunnat klara av smärtorna.
Varje liten gupp i marken kändes som en dolkstöt i ryggen.
Med hamburgare och strips i magen, gick sedan färden vidare hem.
 
Hem ja, kära hem.
Min pappa och hans fru har bott hemma hos oss i 6 dagar då jag varit dålig.
Jag blev smittad från mat jag åt( inte hemma) och fick bland annat en magbakterie och blev superdålig.
 
Här vispar i alla fall pappa lite pannkakor och sen höll hela spisen på att eldas upp hahhaaa
Det flammade upp likt en påskbrasa då fett råkat falla utanför.
Nåja vi lyckades få hejd på det och pannkaksstekandet kunde fortsätta. 
Ojojojjjj och när det var klart, började vårt 1 år gamla kylskåp att strejka.
Men, efter massor telefonerande kunde vi till slut blåsa faran över för den.
Det var bara någon grej som skulle ordnas.
Så den var det bara tuta och köra igen..
 
Påsken har i alla fall kommit och pappa och hans fru kom med vackra tulpaner.
Och en vacker lykta till Caroline  🌹🌹🌹 
Och jag har försökt pynta både i hemmet och Carolines presenter
Pappas fru Marita , hjälpte till att pynta påskriset och sen la vi vackra påskägg vi köpt och fått runtom ..
vilka har förökat sig men innehållet har minskat thihihihiiii
Och på Fires födelsedag åt vi kladdkaka på rehabiliteringcentret, men väl hemma fick han lite presenter. 
Och den bästa presenten var ju att Caroline kom hem sen 🌿💗♡💗♡🌿
Oj, vilken längtan han haft. Han skrek rakt ut, när han fick se Caroline och väl hemma lämnade 
han henne inte en sekund utan övervakade varje rörelse.
Caroline har flyttat till nedervåningen då hon inte kan gå i trappor.
Hemgången var efterlängtad och underbar men Caroline är självklart fortfarande tagen av operationen.
Med värmenallen och Fire i varsin armhåla somnade Caroline, tvärs över sängen, åt fel håll efter att jag suttit och smekt hennes panna.Helt slut av all smärta i både huvud och rygg.
Men otroligt glad över att åter få vara hemma ♡*ღ*♡
 
Påsken , ja den blev lite annorlunda i år.
Men precis innan Caroline kom hem hann vi pynta lite ute också i olika byttor.
Sött och färgglatt (✿◠‿◠) 
Tänker dock mycket på det där med fåglarna och djurplågeriet.
Hoppas att de endast säljer konstgjorda fjädrar överallt.
Inget djur ska behöva lida. 
Jag tycker väldigt mycket om blommor som ni kanske vet och ser att minipåskliljorna börjar slå ut nu.
När de blommat klart i alla krukor, både inne och ute, ja då kan ni plantera ut lökarna.
 
Igår hade vi också besök av min svärmor och hennes man.
Då bjöd vi på glutenfri kladdkaka med grädde.
Det var första gången vi provade att göra detta
och det var Torbjörn som klarade den uppgiften galant.
Svärmor har provat att äta glutenfritt ett tag nu och det verkar fungera bra.
De hade förutom denna vackra blomma med sig ett sött påskägg fyllt med massor av gott
och även denna gulliga blåbärsbuske som vi ska plantera ut så fort frosten och tjälen gått ur marken
Ett amerikanskt blåbär.
Läge:Full sol-skyddad plats
Vatten: Mycket
Zon:1 - 3
Höjd:100 - 150 cm
Frukt/Bär: Stora söta bär i slutet av juli och skördas flera veckor framåt.
Bör planteras ihop med någon annan sort för bra fruktsättning.
Fruktkött:Fast.
Fruktkött smak:Söt.
Mognadstid:Jul och aug.
Frukt förvaring:Ingen förvaring/äts direkt.
Vintergrön:Nej.
Jordprodukter:Rhododendronjord och torv naturell.
Näring:Rhododendrongödsel.
Växtsätt:Upprätt och kraftigt.
Beskärningssätt:Beskärning är inte nödvändig.
Jordmån:Kemiskt sur jord, mullrik jord, fuktig jord och väldränerad jord.
Övrigt:Trivs bäst på varm, luftig plats i mullrik, fuktighetshållande, väldränerad jord. Blåbär är kalkskyende och planteras i Rhododendronjord eller naturell torv och gödslas med Rhododendrongödsel. Täck gärna marken med täckbark. Beskärning är inte nödvändig, men klipp bort skadade grenar och gallra ur busken vid behov. Plantera gärna flera plantor av olika sort för att få rikligare skörd.
 
Och planteras och omplanteras ska det göras på alla fronter nu.
Mårbackapelargonerna har fått planteras om, då det fått långa och många
rötter av att stå i vaser med vatten i. 
Tomatplantorna 
liksom paprikaplantorna har också fått flytta till större krukor och till en jordblandning av U-jord och trädgårdsjord.
 
Utomhus händer det också grejjer!
 
Nu är det en bra tid tid att se hur det står till i blomrabatterna.
Vi har fyllt på med mer jord sk. trädgårdsjord och senare i vår lägger vi på jordförbättring sk. toppdress som finns i olika sorter och prisklasser. Vi brukar också strö ut blodmjöl, finns nu som granulat.
Och så strör vi ut kaffesump som vi spar i en plastlåda med lock från Ikea.
Dessa båda förbättrar jorden, men håller även harar och rådjur borta. Här ser ni tulpaner 
och den blå scillan som tillochmed slagit ut och är enkel att känna igen. De sprider sig lätt och finns både i rabatterna och till slut även på gräsmattan.  
Påskliljor på G
Likaså aklejor
och gullvivor
Förädlad blåklint syns också till och som ju kommer att försöka ta över varför man får klippa ner de,
när den väl kommer igång med blomningen. Annars har man denna växt precis överallt i sin rabatt.
Tillochmed rabarbern har tittat fram!
 
Idag har det varit en solig dag och Torbjörn har varit ute och klippt ner lite torra kvistar med mera.
Själv är jag lite ur däng som man säger.
Har ju varit lite risig sen ett tag tillbaka men försökt så gott jag kunnat att göra mitt bästa ändå.
Magbaktrien förorsakade att magen min blev fullkomligt paj och sen om inte det räckt , såhade vi en myskväll och åt lite gott med pappa och hans fru osv..men jag satt tydligen lite för länge runt matbordet med benen dinglandes och sen hade jag fötter likt en elefant.
 
Efter flera dagars värk uppåt och neråt både ben, vad och lår tog jag mig till sjuhus igår
och man misstänkte att jag fått en djup ventrombos. Härligt eller hur!
Japp så nu tar jag det lite lugnt, äter lite tabletter och så betar vi av detta och så hoppas
vi att påsken firas i lugn och ro även i alla andra stugor och hem runtom i Sverige
.. ja de som firar påsk så att säga.
Vi åt i alla fall all god påskmat som tänkas kan idag, iklädda pyjamas och det var helt underbart.
 
 
Imorgon är det en ny dag och med den nya möjligheter.
Glöm inte att ta vara på den!
 
Caroline är hemma och det är det viktigaste av allt och vi så otroligt tacksamma för det.
Familjen är åter samlad och ordet TILLSAMMANS säger allt.
Solen kikade fram och Fire var snabb att ta för sig.
Han älskar sol och värme.
Hoppas morgondagen bjuder på många härliga soltimmar ☼ 
Sommartiden har börjat och stolar och bord kan åter tas fram ur gömmorna.
 
Må nu riktigt gott och njut av att bara vara.
Det är väldigt underskattat och många gånger jäktar vi fram.
Sitt därför ner och ta en fika.
Strosa omkring i pyjamasen en extra timme eller två eller varför inte hela dagen.
Släng alla måsten och ställ in alla de grejjerna du faktiskt inte har lust att göra.
Ingenting är viktigare än att ta vara på sig själv, först.
Hur ska man annars orka ta hand om andra?
Ladda batterierna när tid finns och tiden, ja, den kan du börja styra lite över själv.
Som typ idag.
 
Kram på er allihop och glad påsk!
 
( Själv är vi inne på andra omgången av påskmat nu thihihihiii) 
 
PS och nu har jag rättstavat också :)))
En del har att göra med att knapparna är på något sätt tröga på denna dator 
och ord faller bort..