Påsken 2016 ◦✿◦.¸¸.◦✿◦.¸¸.◦✿

 
Hejsan!
 
Tack snälla Ni för alla era underbara kommentarer och hälsningar,
vykort, sms och messenger meddelanden.
Det var ett tag sedan jag skrev, men det har sin förklaring...
Kommer till det senare.
 
Äntligen är trånga parkeringar i parkeringsgarage över.
Tänk vad jobbigt det är!
De gånger jag åkte till Caroline själv ,fick jag vända in sidospeglarna först, för att inte skrapa i den andra bilen.
Att komma i sväng för att få in bilen i den lilla parkeringsrutan är nämligen mycket svårare än det ser ut på bilden.Det är så otroligt trångt, mycket värre än på Akademiska Sjukhusets parkeringshus och då är det ju trångt även där. Det är verkligen minimalt med plats i Astrid Lindgrens parkeringshus och att backa för att räta upp bilen är ett nytt riskmoment, då det är enormt trångt. Men man är tvungen att joxa fram och tillbaka för annars kan man inte komma ut ur bilen om man öppnar dörrarna. Ush, det är så jobbigt och så är det alltid massor av bilar som trycker på bakom bilen och som ska köra om. Ja, det är lite som en spiral där bilarna åker upp och ned i just detta parkeringshus. Att få in bilen genom att bara köra in den på en gång, är omöjligt och det vet alla, men ändå kan folk inte låta bli att stressa en genom att trycka på gasen.Till slut får man dock in sin bil och kan med andan i halsen konstatera att den och en själv packats in likt en sill!
Sen väntar ett antal trappor för att komma till entrén.
 
Jag som har svåra problem med kyla har det tufft.
Det gäller att handla fort.
Är det kallt kan jag inte visstas alltför många minuter i kalla utrymmen, så därför gäller det att planera allting.
Att parkera ute och låta bilen stå i timmar är alltså uteslutet.
Bilen blir kall i garaget med, men jag har en hel utrustning med termokläder och alltihop med mig 
och får bylta på mig och äta extra Tavegyl. 
Sist var det en jättegullig Stockholmsfamilj som tillochmed hjäpte mig
och följde med till bilen för att se så att det var OK med mig.
Tack snälla gulliga Ni ♚♛ ( med det lilla barnet i bilbarnstolen som mötte mig vid Astrid Lindgrens garaget)
Ni var underbara människor med hjärtat på det rätta stället.
För att komma till neurokirurgen gör man som alla andra, man parkerar ute någonstans och så går man dit man ska.
Men för min del blir det en annan procedur.
För att ta mig till neurokirurgen på ett så varmt sätt som det bara är möjligt (inomhus)
så fick jag gå genom kulvertar.
Och det var en utmaning i sig.
Med packning och varma kläder, thihihiiii!!
Som att vara på väg till Antarktis typ!
Och så hamnade jag givetvis lite varstans.
Det var nämligen en bra bit att gå i kulvertarna och jag gick nästan alltid lite fel för skyltarna ja,
de var inte så lätta att förstå kan jag meddela.
På kvällarna var det tillochmed lite småläskigt. Som i en Beck- film.
Men vad gör inte en mamma?
Ja, säg det!
Likt en packåsna vankade jag fram och stomin och stomipåsen ansträngdes nog till det yttersta.  
 
Hur som helst gick allt hur bra som helst när vi åkte tillsammamns och det gjorde vi ju nästan jämt.
Jag och min älskade Torbjörn 💕♡ 💕♡ 💕♡ 💕
 
Och efter 10 dagar på Karolinska sjukhuset med en helt fantastisk personal, åkte Caroline till ett
rehabiliteringscenter i Stockholm. 
Med egna nycklar till sitt rum
och ett larm runt handleden kände vi oss trygga att lämna Caroline i personalens händer.
Det fanns både sköterskor och undersköterskor läkare och överläkare där.
Då Caroline hade svimmat och varit yr och blodtrycket svajjade åt alla håll, både för lågt och för högt,
så var det ett litet orosmoment, men det blev bättre och bättre när medecinerna ändrades.
En del togs bort och andra minskades.
Och så är ju Caroline en fighter av sällan skådat slag!
Hon är väl närmast ett mirakel och överraskar oss alla titt som tätt.
En mums mums kudde, hängde på dörrhandtaget ,en dag på Carolines dörr när vi kom.
Ja, den ser ut så, men nu ser man dock inte det på bilden.
Den uppblåsta mums mums kudden är vänd åt fel håll.
 
Men hittade en bild på nätet och ja, så ser den ut ROHO DYNAN.
Sådana kan man få låna från arbetsterapeuten.
Verkligen bra då man har svåra smärtor och har svårt att sitta.
Dynan blåses upp med hjälp av en pump, så att den kan anpassas tilll var och en.
Att köpa en sådan dyna kostar ca 4800 kr, vilket är jättedyrt,
så därför är det jättebra att man kan få låna eller hyra de.
 
Boendet och rehabiliteringen var jättebra.
Allt var anpassat till de boende, var och en med sin skada eller sitt besvär.
Här ser ni en bild från ett rum där man byggt ett kök så att man tillexempel kunde laga mat eller pyssla
även om man satt i rullstol, vilket många gjorde.
 
Caroline fick också prova att sitta i rullstol.
 
Hon provade också att spela biljard med ett hjälpmedel som gjorde att hon inte behövde böja ryggen.
 
I 7 dagar vistades Caroline på rehabiliteringscentret.
Egentligen skulle hon varit där i 10 dagar men hon ville åka hem till påsk, då
sjukgymnastiken och rehabiliteringen inte praktiserades under påskhelgerna.
Det är lite annorlunda för de som bor och tillhör Stockholms län och landsting..
Rehabiliterngscenter finns för både ryggmärgskadade och hjärnskadade och de är som en självklarhet att patienterna sänds dit för att rehabiliteras.
Om Caroline bott i Stockholm hade hon kommit att vistas på något av de rehabiliteringscenter
sm finns ,både efter sin hjärncancer op. och sin  ryggmärgs op.
I Uppsala län, finns inget sådant att erbjuda, enligt överläkaren vi pratade med i Stockholm.
Det finns heller inte sjukgymnastik att tillgå med tillräcklig kunskap om den op. Caroline genomfört.
Men, nu har vi genom kringel krok vägar fått reda på att det kan finnas hem-sjukgymnastik att ta del av.
Får forska vidare om detta, då Caroline har svårt att ta sig någonstans med bil.
Hon behöver också stöd till toaletten och en griptång att plocka upp saker med.
Det kan nog arbetsterapin grejja.
 
Hur som helst, var glädjen enorm att åter få komma hem!
Och Caroline ser ju som vanligt ut som en filmstjärna brevid sin älskade pappa.
Väskorna var packade och fulla,likt en gång i tiden då vi bodde på hotell när Caroline tävlade.
Även nu en tävling, men med en lite annan inriktning. 
Tävlan om att få hitta sig själv och alla delar som tillhör ens kropp.
Att åter kunna gå var första steget..men det är en lååååång väg att kunna göra allt
det Caroline kunde en gång i tiden.
Ett minne blott är sjukhusmaten...som ändå var ganska god tyckte Caroline...
men som förbyttes mot en stunds vila och en hamburgare och det var ju något HEEEEllt annat!
-Det första jag ska ha när jag kommer ut härifrån är en MAX-hamburgare sa, Caroline.
Sagt och gjort!
En paus i bilfärden plus mums mums kudden, var bra koncept som också överläkaren tipsade om,
annars hade Caroline inte kunnat klara av smärtorna.
Varje liten gupp i marken kändes som en dolkstöt i ryggen.
Med hamburgare och strips i magen, gick sedan färden vidare hem.
 
Hem ja, kära hem.
Min pappa och hans fru har bott hemma hos oss i 6 dagar då jag varit dålig.
Jag blev smittad från mat jag åt( inte hemma) och fick bland annat en magbakterie och blev superdålig.
 
Här vispar i alla fall pappa lite pannkakor och sen höll hela spisen på att eldas upp hahhaaa
Det flammade upp likt en påskbrasa då fett råkat falla utanför.
Nåja vi lyckades få hejd på det och pannkaksstekandet kunde fortsätta. 
Ojojojjjj och när det var klart, började vårt 1 år gamla kylskåp att strejka.
Men, efter massor telefonerande kunde vi till slut blåsa faran över för den.
Det var bara någon grej som skulle ordnas.
Så den var det bara tuta och köra igen..
 
Påsken har i alla fall kommit och pappa och hans fru kom med vackra tulpaner.
Och en vacker lykta till Caroline  🌹🌹🌹 
Och jag har försökt pynta både i hemmet och Carolines presenter
Pappas fru Marita , hjälpte till att pynta påskriset och sen la vi vackra påskägg vi köpt och fått runtom ..
vilka har förökat sig men innehållet har minskat thihihihiiii
Och på Fires födelsedag åt vi kladdkaka på rehabiliteringcentret, men väl hemma fick han lite presenter. 
Och den bästa presenten var ju att Caroline kom hem sen 🌿💗♡💗♡🌿
Oj, vilken längtan han haft. Han skrek rakt ut, när han fick se Caroline och väl hemma lämnade 
han henne inte en sekund utan övervakade varje rörelse.
Caroline har flyttat till nedervåningen då hon inte kan gå i trappor.
Hemgången var efterlängtad och underbar men Caroline är självklart fortfarande tagen av operationen.
Med värmenallen och Fire i varsin armhåla somnade Caroline, tvärs över sängen, åt fel håll efter att jag suttit och smekt hennes panna.Helt slut av all smärta i både huvud och rygg.
Men otroligt glad över att åter få vara hemma ♡*ღ*♡
 
Påsken , ja den blev lite annorlunda i år.
Men precis innan Caroline kom hem hann vi pynta lite ute också i olika byttor.
Sött och färgglatt (✿◠‿◠) 
Tänker dock mycket på det där med fåglarna och djurplågeriet.
Hoppas att de endast säljer konstgjorda fjädrar överallt.
Inget djur ska behöva lida. 
Jag tycker väldigt mycket om blommor som ni kanske vet och ser att minipåskliljorna börjar slå ut nu.
När de blommat klart i alla krukor, både inne och ute, ja då kan ni plantera ut lökarna.
 
Igår hade vi också besök av min svärmor och hennes man.
Då bjöd vi på glutenfri kladdkaka med grädde.
Det var första gången vi provade att göra detta
och det var Torbjörn som klarade den uppgiften galant.
Svärmor har provat att äta glutenfritt ett tag nu och det verkar fungera bra.
De hade förutom denna vackra blomma med sig ett sött påskägg fyllt med massor av gott
och även denna gulliga blåbärsbuske som vi ska plantera ut så fort frosten och tjälen gått ur marken
Ett amerikanskt blåbär.
Läge:Full sol-skyddad plats
Vatten: Mycket
Zon:1 - 3
Höjd:100 - 150 cm
Frukt/Bär: Stora söta bär i slutet av juli och skördas flera veckor framåt.
Bör planteras ihop med någon annan sort för bra fruktsättning.
Fruktkött:Fast.
Fruktkött smak:Söt.
Mognadstid:Jul och aug.
Frukt förvaring:Ingen förvaring/äts direkt.
Vintergrön:Nej.
Jordprodukter:Rhododendronjord och torv naturell.
Näring:Rhododendrongödsel.
Växtsätt:Upprätt och kraftigt.
Beskärningssätt:Beskärning är inte nödvändig.
Jordmån:Kemiskt sur jord, mullrik jord, fuktig jord och väldränerad jord.
Övrigt:Trivs bäst på varm, luftig plats i mullrik, fuktighetshållande, väldränerad jord. Blåbär är kalkskyende och planteras i Rhododendronjord eller naturell torv och gödslas med Rhododendrongödsel. Täck gärna marken med täckbark. Beskärning är inte nödvändig, men klipp bort skadade grenar och gallra ur busken vid behov. Plantera gärna flera plantor av olika sort för att få rikligare skörd.
 
Och planteras och omplanteras ska det göras på alla fronter nu.
Mårbackapelargonerna har fått planteras om, då det fått långa och många
rötter av att stå i vaser med vatten i. 
Tomatplantorna 
liksom paprikaplantorna har också fått flytta till större krukor och till en jordblandning av U-jord och trädgårdsjord.
 
Utomhus händer det också grejjer!
 
Nu är det en bra tid tid att se hur det står till i blomrabatterna.
Vi har fyllt på med mer jord sk. trädgårdsjord och senare i vår lägger vi på jordförbättring sk. toppdress som finns i olika sorter och prisklasser. Vi brukar också strö ut blodmjöl, finns nu som granulat.
Och så strör vi ut kaffesump som vi spar i en plastlåda med lock från Ikea.
Dessa båda förbättrar jorden, men håller även harar och rådjur borta. Här ser ni tulpaner 
och den blå scillan som tillochmed slagit ut och är enkel att känna igen. De sprider sig lätt och finns både i rabatterna och till slut även på gräsmattan.  
Påskliljor på G
Likaså aklejor
och gullvivor
Förädlad blåklint syns också till och som ju kommer att försöka ta över varför man får klippa ner de,
när den väl kommer igång med blomningen. Annars har man denna växt precis överallt i sin rabatt.
Tillochmed rabarbern har tittat fram!
 
Idag har det varit en solig dag och Torbjörn har varit ute och klippt ner lite torra kvistar med mera.
Själv är jag lite ur däng som man säger.
Har ju varit lite risig sen ett tag tillbaka men försökt så gott jag kunnat att göra mitt bästa ändå.
Magbaktrien förorsakade att magen min blev fullkomligt paj och sen om inte det räckt , såhade vi en myskväll och åt lite gott med pappa och hans fru osv..men jag satt tydligen lite för länge runt matbordet med benen dinglandes och sen hade jag fötter likt en elefant.
 
Efter flera dagars värk uppåt och neråt både ben, vad och lår tog jag mig till sjuhus igår
och man misstänkte att jag fått en djup ventrombos. Härligt eller hur!
Japp så nu tar jag det lite lugnt, äter lite tabletter och så betar vi av detta och så hoppas
vi att påsken firas i lugn och ro även i alla andra stugor och hem runtom i Sverige
.. ja de som firar påsk så att säga.
Vi åt i alla fall all god påskmat som tänkas kan idag, iklädda pyjamas och det var helt underbart.
 
 
Imorgon är det en ny dag och med den nya möjligheter.
Glöm inte att ta vara på den!
 
Caroline är hemma och det är det viktigaste av allt och vi så otroligt tacksamma för det.
Familjen är åter samlad och ordet TILLSAMMANS säger allt.
Solen kikade fram och Fire var snabb att ta för sig.
Han älskar sol och värme.
Hoppas morgondagen bjuder på många härliga soltimmar ☼ 
Sommartiden har börjat och stolar och bord kan åter tas fram ur gömmorna.
 
Må nu riktigt gott och njut av att bara vara.
Det är väldigt underskattat och många gånger jäktar vi fram.
Sitt därför ner och ta en fika.
Strosa omkring i pyjamasen en extra timme eller två eller varför inte hela dagen.
Släng alla måsten och ställ in alla de grejjerna du faktiskt inte har lust att göra.
Ingenting är viktigare än att ta vara på sig själv, först.
Hur ska man annars orka ta hand om andra?
Ladda batterierna när tid finns och tiden, ja, den kan du börja styra lite över själv.
Som typ idag.
 
Kram på er allihop och glad påsk!
 
( Själv är vi inne på andra omgången av påskmat nu thihihihiii) 
 
PS och nu har jag rättstavat också :)))
En del har att göra med att knapparna är på något sätt tröga på denna dator 
och ord faller bort..
 
 
Anne

Men i hela världen.. Finns det ingen hejd på eländet? Som om du inte hade nog redan.. En sak att glädja sig åt är iaf att din pappa (åtminstone) ser ut att må bra efter pacemakeroperationen? Jag beundrar er styrka att orka hålla både er själva, huset och trådgården i toppskick genom allt. Ni är sån otrolig inspiration. Jag vet hur lätt det kan vara att istället gå ner sig. Tanken på er har hjälpt mig flera gånger under det senaste året. Att Leva varje dag och inte fastna i den ena onödigheten efter den andra. Är så glad att ni fick hem Caroline till påsk! På tal om att fira påsken i lugn och ro. Här blev det kavlugnt och alla planer stendog. Jag har varit däckad i den här förskräcklig influensan hela helgen. En mosig klump i sängen. Tog mig till toan men inte mer. Har överlevt på vatten och bananer.. Min man fick inte i mig något annat.. Skickar er varma kramar och böner om att ni ska slippa vidare "förskräckligheter".

Svar: Hejsan Anne ✿✿✿Ja, nu hoppas vi att vi får vara friska resten av livet ✿◠‿◠)
Gulligt av dig att minnas min pappa.
Tack, för omtanken :)
Pappa mår, tack o lov, ganska bra efter sin pacemakerop.
Lite mer trött, men annars ganska OK.
Det tar tid för kroppen att vänja sig med både mer mediciner och annat, men sakta men säkert blir den van och livet tuffar åter på med de nya förutsättningarna.
Vad fint du skriver och jag blir verkligen rörd ✿❤✿
Tack snälla du!
Stackars dig som råkat ut för influensan.
Har hört att fler drabbats hårt av årets variant.
Citron, ingefära och vitlök.. har du testat det och gula kiwis?
Det är så otroligt jobbigt.
Hoppas verkligen att du kryar på dig fort och att du och
maken kan sätta er och njuta av vårsolen en stund ☼
Tack snälla du för din omtanke 💕♡ 💕♡ Sänder dig en gigantisk krya på dig kram och en önskar dig och din familj en fin fortsättning på påsken 💕♡ 💕
Paula Taxén

Eva A

Finns det inget stop på eländet för din del, nu får vi hoppas att det nog. Härligt att Caroline varit hemma i påsk och att ni njutit av känslan att få vara tillsammans. Kram till er alla.

Svar: Hejsan Eva 💕🌿💕Det finns alltid de som har det värre, men tack snälla du för din omtanke💕🌿
Att ha Caroline hemma är helt underbart och mer än vi kunnat drömma om.
Vårt lilla mirakel skänker oss enorma mängder av kärlek och lycka.
Att få vara tillsammans igen, hel familjen, ja finns det något bättre 💕🌿💕
Sänder dig en stor påsk kram och en önskan om en fin fortsättning på påsken och våren. Kram från lilla mig och min familj ღ ღ ღ
Paula Taxén

Susanne😻

Hej Paula🌹
Du är unik och ger så mycket styrka till andra, fast vi inte träffats fysiskt så känner jag systerskap med dig.
Man knuffas ner i "skitdiket" som jag brukar säga, men kravlar sig hela tiden upp igen, var kommer all denna urkraft ifrån.
Njut av varandra.
Kram från Susanne😻

Svar: Hejsan Susanne 🌿♡🌿Åh,vad gullig du är!
Tack snälla du för dina varma och kloka ord ♡🌿
Livet är som en bergochdalbana..upp och ned hela tiden .
Kraften kommer från våra inre och själv känner jag att min tro
ändå gett mig kraft att orka kämpa vidare.
Livskraften, det är det som för oss vidare och hoppet om att nästa stund, nästa dag , månad,år...ska bli bättre.
Men i det stora, är det ändå det lilla som räknas.
En liten stunds glädje, räcker för att fylla en med ny energi.
Så tänker lilla jag 🌿 ♡🌿
Önskar dig en mysig fortsättning på påsken och tackar ödmjukast
för din fina kommentar ♡♡♡
Paula Taxén

lenamamsen

Härligt att se att ni är hemma hela fam💕Har tänkt så mycket på er....Caroline är ett mirakel💕Hoppas du krya på dig snart fina du. En av mina barn har en neurologisk sjukdom som heter Dandy Walker syndrom, som upptäcktes när han var 4 år idag är han snart 13 år. Dem som inget vet kan inte se ngt, han har en shunt i huvudet som har krånglat hela tiden.... Han är opererad 10 gånger i huvudet, ibland har vi hållt på att förlora honom men han är ett mirakel💕På torsdag ska han till Linköping för en ny operation , han går med huvudvärk o trötthet . Linköpings neurologer är underbara, medans vi får bråka med läkarna i Jönköping . Som tur är bestämmer dem i Linköping i slutändan. Man blir stark av allt man går igenom..... Styrke kramar till dig och din fam💕💕💕😍

lenamamsen

Härligt att se att ni är hemma hela fam💕Har tänkt så mycket på er....Caroline är ett mirakel💕Hoppas du krya på dig snart fina du. En av mina barn har en neurologisk sjukdom som heter Dandy Walker syndrom, som upptäcktes när han var 4 år idag är han snart 13 år. Dem som inget vet kan inte se ngt, han har en shunt i huvudet som har krånglat hela tiden.... Han är opererad 10 gånger i huvudet, ibland har vi hållt på att förlora honom men han är ett mirakel💕På torsdag ska han till Linköping för en ny operation , han går med huvudvärk o trötthet . Linköpings neurologer är underbara, medans vi får bråka med läkarna i Jönköping . Som tur är bestämmer dem i Linköping i slutändan. Man blir stark av allt man går igenom..... Styrke kramar till dig och din fam💕💕💕😍

Svar: Hejsan fina lenamamsen💕♡ 💕♡ Tack snälla för att du orkar skriva så fina kommentarer och stötta oss, trots att ni själva kämpar. Känner stor beundran för människor som du 💕♡ 💕♡Efter din kommentar läste jag upp informationen, på nätet, om det vi kunde hitta om din sons sjukdom, för min familj och vi har pratat om det nästan hela morgonen. Åh, jag känner med dig så mycket och förstår verkligen vad du och din familj går igenom. Vi tänker på er och sänder er gigantiskt mycket kraft inför op och även efter💕♡ 💕♡ 💕♡ 💕 Det kommer att gå bra! Ni har ett mirakel till son ✰✰✰ Du skriver också om det motstånd ni mött från det ena sjukhuset. Så har vi också haft, i detta fall har det handlat om Akademiska sjukhuset kontra Karolinska sjukhuset, där Karolinska sjukhuset varit de som förstått allvaret och hjälpt Caroline. Men Akademiska sjukhuset har ändå gett väldigt bra onkologisk behandling för Caroline och den mycket mycket erfarne och duktige onkologen Erik Blomquist har varit den som sett till att detta blivit så bra. Vi är också tacksamma över att Akademiska sjukhuset till slut sände en specialistvårdsremiss till Karolinska sjukhuset. Men precis som du beskriver så har vi också fått "bråka"med neurologerna i Uppsala, vilka inte alls velat hjälpa Caroline. De har inte heller haft förståelse för Carolines besvär överhuvudtaget och det är väldigt allvarligt. En del gånger har de till och med skrattat åt henne och då har vi åkt hem med en gråtande Caroline. Caroline som försökt få (vi har träffat 4st!!!) neurologer att förstå hur ont hon har och vilka besvär hon har och haft) Det ska bli ett nöje att en dag träffa dem igen! 💪 💪 💪 Tro mig!Det är så jobbigt att behöva strida, för något man tror ska vara så självklart. Många läkare uttalar och har också uttalat sig om sådant de inte begriper sig på! Men en sak är säker, det gäller att inte ge upp💪 💪 💪 Det gjorde aldrig vi och jag läser att ni inte heller gör! TILLSAMMANS blir man stark. Via bloggar och andra kanaler kan man inspireras och inspirera andra och även många gånger hjälpa varandra. Man blir verkligen stark av allt det man går igenom, det har du rätt i. Ta hand om er och ta vara på de mysiga stunder som finns och kommer. Stoooor stoor kram till dig och din familj och krama om sonen från oss är du snäll och önska honom ett stort lycka till◦✿◦.¸¸.◦✿
Paula Taxén

Marita Välimaa

Härligt att ändå höra att ni mår så pass bra med värk o så ,ta nu hand om varandra riktigt gott . Ni finns alltid i våra hjärtan och tankar . <3 <3 <3 <3 <3

Svar: Tack fina Marita 💕♡ 💕♡ 💕♡ 💕Massor av kramar till er allihop 💕♡ 💕♡ 💕♡ 💕
Paula Taxén

Niina

Vilken resa ni haft.
Vet int riktigt vad jag ska skriva.
Många varma kramar till hela familjen.
Tack för ditt inlägg.
Kramar från Niina i Finland.