En liten glädjespridare ♡

Tjenixen
Snön ligger som ett tjockt vitt gigantiskt duntäcke över trädgården och minusgraderna tävlar om vilken dag de ska toppa temperaturmätaren 🤗 Just nu är det bara -7 och Torbjörn har satt på sig de gamla slitna skidorna, som står bland vindruvebuskarna och dragit iväg ut i ett igensnöat spår. Det går riktigt fort, när man åker nerför, då det lurar ett tjockt istäcke under snön. Hoppas han håller sig på benen!
Fire flyger också fram med stora antilopskutt! 
Han är en riktig glädjespridare vår Fire ☆ Och riktigt cool är han också, när han får sätta på sig sin varma dräkt, ja han har några stycken faktiskt, lite beroende på hur kallt det är och på kvällen har han en gul väst också, plus en liten lampa som lyser. Lampan har vi köpt på Arken Zoo och det var ett bra köp,för den lyser riktigt bra och man kan ställa in den på blinkning också och kanske hjälper detta att skrämma bort några lodjur, vargar och ormvråkar som vi har häromkring.
Fire gillar verkligen sin lekmatta som Caroline köpt. Och han vet precis vad det betyder när den tas fram. Om hunden har lite långtråkigt, så kan man gömma torrfoder eller hundgodis i den och så har vovven lite  att göra en stund🤗 Jag tror de har en sådan aktivitetsmatta på Arken Zoo också ,men Caroline beställde nog den på nätet, i julas.
 
Ja, just det, måste bara berätta att jag som har lite sådär smått otur, typ, fick självklart en tung ugnsform som föll ner från hög höjd, rakt i sidan av knäet, för ca 1 vecka sedan. Jodå!
Ni vet en sådan där tung sak som måste hamna precis på en sena och ja, det blev ju fint och kändes skönt. Eller inte!
Jag skrek som en tok och for fram som en vilde och alla undrade vad som hänt. Ja ni, jag kunde inte prata, så ont gjorde det. Resultatet blev i alla fall en ballong, men som Torbjörn hjälpte linda in och helt otroligt nog så blev det hela bra på några dagar. Trodde av färgerna att döma att senan nästan brustit, men jippi jag klarade mig helt otroligt nog, ganska bra, denna gång  
Javisst lite tur ska man väl ha i all otur , i alla fall någon gång i livet😄
 
Annars, som man brukar säga, ja vad har hänt mer?
Jo, Lysinet jag äter, verkar jag tåla bra. Vet ännu inte om det hjälpt något, men det har heller inte gett några biverkningar ,vilket är bra. Det sägs att aminosyran Lysin ska vara bra för huden,munsår och kollagen, då Lysin förekommer i kroppens kollagen, ja, det protein som bygger upp cellvävnad såsom tex. brosk, hud och hår. Det kan även hjälpa elasticiteten i vener, huden och annan vävnad som är helt beroende av närvaro av lysin. Lysin hjälper också till vid upptaget av kalcium i tarmen och har därför även betydelse för benstommens normala funktion.
 
Tänker mig att jag som har fått ta bort en del av tarmen och har stomi går miste om många viktiga ämnen och jag vet att jag bland annat har på tok för lite Daosin↷ 
Och här ser ni en burk med Daosin tillskott, vilket sägs öka Daosin halten i kroppen, men än har jag dock inte märkt någon skillnad på histaminintoleransen, som man bland annat får pga. att man inte kan bilda Daosin. Jaha, och därför får jag enligt sjukvården lite olika former av allergiska reaktioner av olika sorters mat och annat, men att enbart äta histaminfattig kost är enormt enformigt och tråkigt och inte alls någon bot mot allergireaktionerna ,så jag lever på och gör det bästa av varje situation. Jag gör som som de flesta ,helt enkelt, nämligen så gott jag kan.
Vi försöker i alla fall sätta lite guldkant på tillvaron och det tycker jag funkar och hjälper bäst. Visst får jag både det ena och det andra, men äter jag det, så ger sig tarmar och sammanväxningarna,som finns överalll i magen till känna och ger svåra smärtor. Äter jag något annat, ja, då får jag ju jätteont i stomin och äter jag det tredje ja, då får jag en allergireaktion. Och mer än ofta, får jag allt på en gång.
Men jag lever och jag är lycklig. Lycklig över att jag är jag och en gladis och en tuffing som hanterar och hanterat det mesta som hänt under min snart 50 åriga livsväg. Ja, jag fyller ju 50 år i sommar.
 
Inte så många vet någonting om mina besvär, om jag inte säger någonting och det gör jag sällan, om jag tex. är bortbjuden.
Då fixar jag allt på mitt sätt. 
De flesta hittar nog sina egna knep.

Man ser sällan på människor vad de lider av,
så det kanske man kan tänka på 😘
 
Livet är hur som helst ganska kort och det gäller att passa på att leva.
Jag försöker ge tips och råd och inge hopp och styrka till alla jag möter och alla som vill höra på det jag har på hjärtat.
Jag försöker också inspirera ,hjälpa och sprida glädje, särskilt till min lilla familj 
Livet fortsätter med allt det bagage vi samlat på oss och så länge vi får kånka på våra säckar, så är i alla fall jag lycklig.
 
Stor kram till er allihop