29 september 2022

Ingen ser och ingen hör ❤️

Allmänt

Hej igen 💕
Nu är det bara en dag kvar av september och det känns att oktober är på väg.
Fire springer med glädje runt i trädgården och susar gärna genom löven om han får en chans. Han älskar att leka med sina leksaker och det är kul att gömma de ibland 😀 
Nu har tiden kommit för flyttfåglarna att flyga till varmare länder och det är tid att ta upp dahlialökarna också.De kan annars lätt bli förstörda av regn och frost.
Jag önskar jag hade mer ork att njuta av allt det fina och vackra,men det har jag inte riktigt, då jag varit dålig.
Men jag kämpar på och gör mitt bästa.
Stomin, brocket, sammanväxningarna av tarmar osv.... är tufft och smärtorna tar på krafterna och jag behöver vila.
Men, livet.. det underbara livet det fortsätter.
Det fortsätter, tills det förstås en dag tar slut för var och en av oss. 
En av de som gått bort är ju drottning Elisabeth och jag följde den fina begravningen på tv.
Vilken stark människa hon tycktes vara och även mycket omtyckt.
Vila i frid 💞🥀💞🥀💞
Nu är det hennes son Charles som är kung och vi får hoppas och be att han klarar av att axla ansvaret lika bra som sin mor.
Det är en orolig värld vi lever i och det vilar ett tungt ansvar på alla dem som önskar fred och stabilitet i världen. 
När drottning Elisabeth dog, vaknade plötsligt våra rosor till liv och en av de heter faktiskt Queen Elisabeth.. den rosa i bild. Den vita heter Karen Blixen.
 
Jodå och mat är väldigt gott och lövbiffrulader är otroligt gott.
 
Rullader
 7 skivor lövbiff
 valfri smak av salami,milano, chorizo eller något annat pålägg 
1 förpackning grekisk vitlök färskost 
salt
peppar
smör till stekning
 
Sås 
2 msk vetemjöl
3 dl vatten
3 dl grädde
1 msk dijonsenap elr. vanlig senap
1 msk kalvfond
1 msk japansk soja
salt
peppar
 
Hur man gör :
 Rullader:
  • Lägg ut lövbiffsskivor på en skärbräda.
  • Krydda med salt och peppar.
  • Bred på färskost.
  • Lägg på 1 salami/påläggskiva på varje bit. 
  • Rulla ihop och fäst änden med en tandpetare.
  • Hetta upp en panna med smör och stek rulladerna runt om tills de fått en fin brynt yta. Flytta över rulladerna på en form och ställ åt sidan.
 
Sås:
  • I samma panna som rulladerna stektes, pudra över vetemjöl och vispa ihop.
  • Häll på vatten och rör ihop tills klumparna lösts upp sig.
  • Tillsätt grädde, senap, kalvfond, och japansk soja och rör om.
  • Tillsätt salt och peppar.
  • Lägg tillbaka rulladerna i pannan, täck rulladerna med sås, lägg på lock och låt puttra i ca 15 minuter 
  • Servera rulladerna med potatismos, kokt potatis eller ris.
Supergott!!!
 
Supersura, men spännande är Carolines små citrusfrukter som nu mognar i rask takt.
De har en väldigt speciell smak så det är nästan svårt att beskriva hur de smakar, men ja, sura är de i alla fall och faktiskt goda. 
Jag tror de hette Kalamondin, men får återkomma om jag har fel.
 
Min pappas plommonträd har exploderat i år och det är så fyllt av plommon som aldrig förr! Han har även massor av tomater och då det blev alldeles för mycket för honom så bad han mig ta med mig både plommon och tomater hem.
 
Pappa får ofta besök av rådjur och de käkar gärna upp hans tulpaner, så nu köpte han lite nya som vi satte ner 👍🏻
 Även här hemma satte vi ner lite lökar 😊
Snart är det Allhelgonahelg och då är det fint att gå till graven eller till Minneslunden.
Jag och min far var till min mors grav häromdagen.
Här en liten dikt och tankar kring det.
Varm kram från lilla mig och min familj.
 
Medan löven färgar hösten i vackra kulörer,
vandrar jag till graven med famnen full av ljung.
En söt liten knippe astrar från min kära moster,
en hälsning till systern som gick bort så ung.
 
Vinden välkomnar oss på höstkvällen
och håret ändrar snabbt frisyr.
Men här ekar en evig tystnad och 
ingen ser längre dina lockar, hör dig komma, eller 
bekymrar sig för om din nya höstjacka var billig eller dyr.
 
Här vilar min mor bland många andra mödrar,
här blommar blommor i sin ensamhet.
Med raska steg, jag och min far vandrar,
sätter ner den vita lyktan och tänder det lilla ljuset. 
 
Du kommer aldrig mer att kunna visa din givmildhet, ödmjukhet och tacksamhet.
Inte heller får vi längre se ditt leende eller höra din röst.
19 år har nu passerat, men det sägs att minnena lever i evighet och ja, det är en liten, liten tröst.

Snart är jag i samma ålder, som du, då du gick bort.
Mycket har hunnit hända genom åren
och tiden går väldigt, väldigt fort.
Framgångar och motgångar, i en salig röra,
ja, precis såsom livet ju är.
Sorgligt att du inte fick uppleva allt det roliga, 
då ditt eget liv blev alldeles, alldeles för kort. 

❤️❤️❤️
 
- Paula Taxén