Lycka, kärlek och tacksamhet ♡✿✿✿♡

Hejsan alla underbara bloggläsare 💕 ✿💕 ✿💕
 
Först vill jag börja med att tacka er alla för era helt otroligt fina
kommentarer, då jag skrev mitt förra inlägg.
Tack och åter tack.
Vilka enormt stora hjärtan det finns och vilka enormt underbara människor.
 
Rädlsan inför den senaste magnetröntgen var fruktansvärd.
Caroline var riktigt dålig och även hon var orolig för att svaret från
denna magnetröntgen inte skulle bli bra.
Men, så kommer då svaret och det var det finaste och bästa svaret man kunde få.
Man kunde nämligen inte se någon nytillkommen tumörtillväxt. 
 
Vi grät och kramades av glädje hela familjen.
Länge,länge stod vi kvar på köksgolvet och tårarna bara rann.
 
Ja, ni kan inte ana vilken tacksamhet och ödmjukhet man känner.
Det går inte att förklara.
Vilken 50 års present!!!
Ja ni förstår Torbjörn fyllde 50 år häromdagen.
 
Och istället för att lägga ut bilderna här på bloggen,
så får ni se de i en film.
Temat är kärlek.
Det finns det verkligen massor av i vår familj.
Ni förstår, detta med kärleken, att få känna sig älskad och 
kunna ge kärlek tillbaka, det är så viktigt.
Lika viktigt som att få känna lycka.
Tacksamhet.
Ödmjukhet.
 
Det är mycket känslor i den här filmen och jag grät allt vad jag kunde när filmen var klar.
Att få känna sig lycklig, är nog det vackraste som finns.
Att få vara tillsammans, det underbaraste.
Att inte ta något för givet.
Att känna tacksamhet.
För små stunder.
 
Caroline strålade som den vackraste stjärna och just dessa dagar vi var till Stockholm,
höll sig smärtorna likt simsalabim, mestadels borta.
Jag tror nog att alla kan förstå min, Torbjörns och Carolines lycka över att
denna vår lilla tripp blev av.
Det har varit en tuff väg att vandra.
Cancern och operationerna har verkligen gjort allt för att försöka
sätta käppar i hjulet.
Men, vi , TILLSAMMANS är så mycket starkare.
Tack kära Gud , för att du vakar över oss. 
 
Vi känner även enorm tacksamhet till det fina mottagande vi fick på hotellet,
 
Hotellet var det bästa vi bott på!!!
Fantastiskt snäll och omtänksam personal, jättefin junior svit, supergod frukost och det kändes i atmosfären att hotellet lyckats med att uppnå det viktigaste av allt, nämligen att inte bara gästerna, utan att alla tycktes trivas och må jättebra. Vi ger därmed Haymarket 10 av 10 poäng ☆✿☆✿☆
 
Även Restaurang Orkidé ska ha full pott för sin fina service ,dessutom var maten vackert arrangerad
och enormt god. Restaurangen var verkligen mysig och trevlig på alla sätt och vis och vi kan verkligen rekommendera er att besöka den. Prova gärna deras vackra orkidé tallrik.
 
Och sist men inte minst, här kommer vår lilla film .
Ni som vill kan bland annat se massor av bilder från hotellet och även restaurangen i filmen.
 
Klicka på bilden nedan eller länken under bilden så sätter filmen igång.
Jättkramis till er allihop från oss 3 
 
 

Mellan hägg och syren 💐

Halloj på er. `•.☆ 
 
Då var det fredag igen och återigen har en vecka passerat.
Ute är det inte längre sommarvärme utan nu har det verkligen slagit om och blivit betydligt svalare.
Riktigt tråkigt, men kanske lika bra, annars blommar nog alla blommor och växter ut för fort.
 
Mellan hägg och syren heter det ju och hur märkligt det än kan låta,så är det första gången jag reflekterat över vad det egentligen betyder 
 
Här hos oss.
I vår trädgård.
Traskar därför ut .. ser häggen..känner den underbara doften och fattar 👍✨👍
Kikar därefter mot syrenen och ser knopparna.
Aha!
 
Med andra ord, när häggen blommat färdigt är det dags för syrenen och däremellan blommar massor av tulpaner och andra vårblommor .Rosorna växer så det knakar.
Päronträd och äppelträdet och körsbärsträd slår ut i blom och dillpionen och andra pioner har vackra knoppar. Första rabarberpajen kan nog tillagas och plommonträden och vindruvorna och andra träd har spirande blad. Jordgubbslandet utvecklas till ett vitt hav av blommor och hela trädgården blomstrar.
Fåglar har boat och många av dem har fått ungar.
Fjärilar flyger kors och tvärs och bin och humlor arbetar febrilt.
Tror nog att man kan säga att det är den vackraste tiden just nu.
Mellan hägg och syren.Försommaren.
Att se allt spira och sedan slå ut.
Underbart.
✿ღ✿Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ✿ღ✿
Det är så många olika sorters tulpaner som blommat och som ska blomma,
men här ser ni återigen ett litet axplock.Älskar verkligen blommor 💕 ✿💕 ✿💕 
Förgätmigej är ett märkligt namn på en blomma, tycker jag, men jättesöt.
Plockade därför in en söt bukett till Caroline.
 
Japp och sen hade vi det där med grillandet.
Ja, inte såsom ni kanske tänker, utan Caroline grillades som hon kallar det.
I onsdags var hon på magnetröntgen för hjärnan.
Några undrar kanske om man kan magnetröntgas på vanligt vis när man har både metallplattor i huvudet och metallplattor i ryggen och skruvar. Det kan man.
 
Caroline mådde ingen bra, utan kände sig både matt, yrslig och illamående.
Hon har också en huvudvärk som verkligen är besvärande.
Jag bad henne köpa lite saltisar i kiosken på sjukhuset, men hon hittade lite naturgodis med lakrits i.
Lakrits kan höja blodtrycket och även lindra illamående och det hjälpte i alla fall för stunden.
 
Är givetvis orolig.
Det är man var 3 e månad, innan beskedet kommer.
Svaren från magnetröntgen.
Blodproven och läkarbesöket.
 
Knäpper mina händer att det ser Ok ut i huvudet.
 
Det är klart att oron finns att något inte är bra, då Caroline har så ont.
Cancer är cancer och den cancer Caroline har i huvudet är elakartad.
Hur mycket vi än vill, så går det inte att föneka det faktum att denna cancer 
oligoastrocytom grad 3 är allvarlig.
 
Men trots det vägrar vi ge upp hoppet om mirakel.
Vi vill därför inte veta prognoser.
Alltför mycket fokuseras på det ändå.
Vi vill fokusera på mirakel.
Och dagar och stunder som är bra.
Roliga saker.
Spännande saker.
Framtidsplaner.
 
Oftast går det bra.
 
Och när det inte går så bra,ja då pratar vi om allvarliga saker.
De svåraste frågorna.
Det där man egentligen inte vill prata om.
Det man är mest rädd för.
Verkligen, livrädd.
Som får tårarna att falla.
Döden.
 
Att veta hur, var och en önskar ha det, om man skulle gå bort, är viktigt.
Kanske det viktigaste samtalet man gör, i livet.
Men det finns ingenting naturligt i att prata om döden.
Inte när man är ung.
När livet pågår för fullt.
Men, livet kan förändras fort.
För alla.
Och det är ju svårt att prata om dessa saker, när man inte längre finns.
 
Att samtala om detta ämne är tungt, men ändå vackert och på ett sätt skönt.
Och ju mer man talar och bearbetar de svåra frågorna som inte alla har svar,
desto lättare blir det att prata om det.
Man har liksom tagit steget och gjort det och det känns bra ☑
Vad som än händer så vet man.
Man vet vad var och ens innersta vilja är.
Det är viktigt.
 
Cancer, ja själva ordet är ju nästan förknippat med döden.
Många blir botade, men många går bort.
Men bara för att någon drabbas av cancer, betyder det inte att andra inte kan bli sjuka,
drabbas av en olycka eller ja vad som helst.
Vi vet ingenting om vad som händer. Inte ens i nästa sekund.
 
Vi fortsätter kämpa och kommer så att göra.
Hur Carolines cancer kommer att utveckla sig vet vi inget om.
Om det kommer nya behandlingar, mirakel eller vad som kommer att hända.
Imorgon, nästa vecka, månad, eller år.
Vi vet heller inget om mig eller Torbjörn, familj, släkt eller vänner.
inte ens vad som händer vår hund Fire.
Vi vet bara det som händer här och nu.
Och lever därför efter de förutsättningarna.
Tar varje dag som en stor gåva.
Kämpar med smärtor
och annat som sjukdomar ger och njuter av varje stund då dessa inte visar sig lika mycket.
 
Det är svårt men det går att lära sig leva med dessa förutsättningar.
Vi människor är otroligt anpassningsbara.
 
Medan Caroline var på magnetröntgen passade jag på att handla.
Åkandes i min bil,ungefär vid Fyrisån i Uppsala,
ser jag plötsligt en mamma med sin son, som håller en pinne med ballonger.
Mamman håller sin lille son i handen och solen skiner och de båda ler.
Varför, trots att jag har bråttom, fastnar min blick just på dessa 2 ?
Jo, för det är något med den mamman som skiljer sig från andra mammor som också går förbi.
Denna mamma har inga ögonbryn, huden är lika vit som snö och på huvudet finns inte ett enda hårstrå.
För ett år sedan, hade Caroline inget hår.
Inga ögonbryn heller.
Men hon log lika fint, då som nu, som denna mamma.
 
Glädjen över att få leva.
 
Jag körde vidare, handlade och hämtade därefter Caroline.
Nu mådde hon lite bättre.
Tack gode Gud för det.
Älskade dotter ♕ ♛ ♕ ♛ Älskade krigarprinsessa.
Älskar dig mest av allt på denna jord 💐♡♡♡💐
 
Imorgon är det Eurovision Song Contest final och vår favorit är Polens bidrag.
 
Då ska vi äta ostbågar och njuta av en mysig kväll.
Tillsammans.
En stund i taget.
 
Önskar er alla en superfin fortsatt kväll och helg
K❤️R❤️A❤️M❤️ från mig och min lilla familj

Att fortsätta kämpa trots att krafterna tryter ♡✿✿✿♡

Tjenixen allihop ✿◕ ‿ ◕✿   
 
Ojojojj, vilket vackert väder det varit eller hur!
Så varmt att man till och med fått gå inomhus ibland, då man nästan blivit yr av värmen.
Men man ska nog inte klaga för då börjar det och regna och det vill man ju inte ☼
Älskar att traska runt och spatsera i trädgården och se alla naturens under skänka glädje.
Det är en otrolig färgprakt som möter en.
Doften från narcisserna är helt fantastiskt.
Kungsängsliljorna slog också ut till slut och till min förvåning hade en del muterat och blivit vita!
Häftigt.
På kvällarna har vi myst på balkongen och vi har grillat och haft mysigt.
Med 24 grader klockan 18.30 har det kännts som att vistas utomlands!
 
Är så nöjd med våra projekt.
Varje månad har vi försökt förbättra och köpa något till huset under dessa 2 och 1/2 år vi bott här.
Och snart är hela huset och allt annat renoverat. Från tak till golv. 
Ni vet hur det är.
Framför sig ser man en dröm..
En ny balkong , en altan, fina golv, nya fönster, fina väggar, fint tak, fin trädgård osv osv..
Men, det blir inget om man bara drömmer.
Eller hur.
Nej, utan drömmarna måste bli till handling.
Lite i taget.
Och plötsligt har man det och kan njuta av det drömt om.
På morgnarna har vi fikat på balkongen på övervåningen och på kvällarna har vi som sagt grillat på den stora,
över 45 kvm stora mysiga altanen vi har på baksidan av huset.
Och det känns helt underbart ✿ღ✿Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ✿ღ✿
(En liten bit av den stora blomrabatten som kommer att explodera i olika färger..hela sommaren och hösten .
Annars blommar det precis överallt och tanken var att när den ena tulpanen eller blomman blommat ut,
tar en annan sort vid.
Det verkar funka perfekt.
Snart blommar de lila och vita tulpanerna, sen pioner, lavendel,lupiner,irisar,fingerborgsblommor, bergsklintar,luktpioner, fänrikshjärtan, stormhattar, afrikanska liljor, rosenskära,prästkragar,hortensior, syrenhortensior, vipphortensior, rudbeckior, nepetor  och rosor av många olika sorter...
Ojjojojojjjj, det är så många olika sorters blommor, så ja jag orkar inte skriva dem alla,
men gör det när jag lägger ut bilder.
Vet att det är kul att veta namnen.
 
Javisst och snart har vi ett vackert växthus också, där alla plantor får plats.
Tomatplantorna växer jättefint och häromdagen fick Torbjörn 2 tomatplantor av sin chefs fru.
Tack så  jättemycket✿❀❁•*¨`*•✿❀❁•*
Den ena av de ska få hjärtformade stora tomater!
Spännande 👍✨👍
 
Ja och så har liljebaggarna anlänt och då får man vara snabb!
Spruta/ duscha på med Calypso ( gärna på kvällen) från ca 30cm håll på bladen. 
Duscha inte på dagen i full sol, då bränns blad och blommor. 
De orangeröda baggarna ger sig gärna på liljor, krolliljor men även på andra blommor.
Börja dock med att bespruta liljorna.
Detta håller sig ca 3-4 veckor. Vid regn får man göra om proceduren.
Ju tidigare du är i farten och motar baggarna, så kan du lyckas hålla de ifrån blommorna.
Tänk på att inte spruta Calypso på sådant som går att äta.
Typ hallonbuskar!
 
Ja och sen har vi börjat odla och så våra fröer.
Både i pallkragar uppe i huset och vid landet, där vi ska odla potatis,lök, minimajs,
morötter , palsternackor, rödbetor med mera.
Och söta Caroline tog extra smärtmedecin för att kunna vara med.
Vem vill inte vara med och leva?
Se de rosa jordgubbarnas rosa blommor titta fram.
Skriva namn på fröerna på pinnarna.
Känna solen och den svala vinden mot sina kinder.
Äppelträden slå i blom.
Jo,de flesta av oss.
Men en del får kämpa fruktansvärt för att få göra det.
 
Och ibland ser man ut som en filmstjärna och ibland inte.
Det svåra kan ligga i att, kanske inte precis alla förstår att man har svåra smärtor och inte orkar,
såsom man skulle önska.
Att bara se en människa på bild, vacker som en filmstjärna, kan därmed vara knepigt.
 
Att leva i det, med smärtan och plågorna är något annat.
Att finnas och vara med i alla skeden är också något annat och ger givetvis en annan bild,
 
 
Vi finns där.
Är med, i alla skeden.
Vet hur det är.
När tårar rinner och kramar behövs.
 
Så många fler kämpar.
Precis som Caroline.
Precis som vi.
Många i sin ensamhet.
Många i det tysta.
 
 
Men att Caroline skulle ge upp, nej, nej det finns inte.   
Att få vara med, när man själv orkar, det är nyckeln.
Och att det finns de som förstår och ser skillnaden mellan att ena stunden inte orka
och andra stunden se ut som en filmstjärna, är själva grejen..
 
Njut av livet nu.
En iten stund i taget.
Snart ska Caroline grillas, som hon kallar det.
Vad det betyder, skriver jag i nästa inlägg.
 
Kram på er