Hejsan allihop ♡♡♡
 
Innan augusti månad sagt sitt,blickar jag åter tillbaka mot en härlig sommar och sensommar.
Gårdagen var ju helt underbar och ja, i flera dagar har vi haft högsommarvärme. 
Minns ni fjärilsnamnen som jag la ut, på en sån där liten namnkarta, i ett inlägg?
Jag har själv försökt kika på den och luska ut namnen och tror  mig nu veta att detta är en nässelfjäril
och en pärlemorfjäril.
Det var lite lättare att känna igen pärlemorfjärilen när den öppnade sina vackra vingar.
Sommaren, ja, den har verkligen varit fantastisk.
Rosorna blommar och många av de nyinköpta sorterna ända in till oktober.
Vi har upptäckt många fina platser i Sverige.
En del har tyvärr varit en besvikelse, andra roligare, men så är det ju.
Vi har också haft kräftskiva
och badat och avnjutit små goda mumsigheter i värmen
Och som tur var kom ju värmen tillbaka igen,här i veckan och då kunde vi bada igen. 
Vad sägs om 35 grader i vattnet och 28 i luften 👏 👍
Det var så härligt att se även Caroline njuta, på bilden syns dock min älskade Torbjörn ღ •*✿ 
Minns ni också att vi tog pelargonsticklingar av Mårbackapelargonen?
Jodå, 3 sticklingar tog vi och de fick njuta av vårsolen på vardagsrumsbordet för att sedan
flytta ut på den inglasade balkongen.
De utvecklades jättefint och här ser ni två av de.•*✿ 
 
Utveckling har det även varit i växthuset.
 
Tomater och paprikor..
ja, de har verkligen kommit i massor. En del lägger vi i en brödkorg och som får vara kvar i värmen växthuset och bli än mer mogna( om de nu hinner det thihihihiii) Vi är duktiga på att äta opp de hahhaa.
Men tanken är att de som sitter kvar på plantorna, på detta sätt ska orka producera fler.
Och jodå det kommer tomater av alla sorter och färger. 
Likom paprika. Vanlig paprika som spetspaprika och en del har börjat ändra färg också.
Dessa är goda att ha på smörgåsen eller på ett gott kex.
Ser ni fröna?
De kan ni med fördel plocka och lägga i ett kaffefilter och vips så har ni frön till nästa år.
Ett tips är att göra inlagd squash och paprika, vilket är supermumsigt.
Riktigt gott till bland annat kött.
Hemmagjord smaskens med strimlad kycklingfilé,egen gurka,egna tomater, egen hemmagjord pickles(squash paprika,socker,ättika,gurkmeja,senapsfrön,vatten) stekt plommonsspäckat fläsk,rödlök och en god sås på soltorkade tomater och fetaost.
Riktigt riktigt gott👍
Rabarber har det också blivit.
MASSOR och av rabarberna har vi gjort rabarbersaft och blandat i färska kryddor från köksträdgården ( mynta och citronmeliss) och sen lite pressad citron och citronsyra, socker och vatten.
Dessutom har vi gjort rabarbermarmelad och den har smaksatts med kardemumma.
Och det är inte ju helt fel att få smarrig frukost på sängen.
Lök och tomatsallad på en god smörgås och på ostsmörgåsen fattas bara rabarbermarmeladen..
Ja ni ..
Växthuset har verkligen levererat och levt upp till våra förväntningar.
Det har varit och är som en djungel av tomater( 9 olika sorter) paprika och gurka 
Alla, inklusive Fire har njutit av att vistas där
Och gurkor har det blivit.Hur mycket som helst.
Jättefina och jättemånga
Och av dessa har vi gjort smörgåsgurka.
 
Ja och medan sommaren övergår i höst och dagarna blir kortare
..inväntar vi att majsen ska bli färdig. De ser ut som långa palmblad och det ska bli spännande att se om det hinner komma någon majs och om de hinner mogna innan frosten tar de.
 
Mognat har däremot rödbetorna,morötter,lök,palsternacka och salladslök.
Och inte att förglömma ..potatisen. 
Javisst, och medan fingerborgsblommor och annat glatt fröat av sig och skänker glädje nu på hösten,
så kan ni själva också passa på att plocka fröer.
Blåbärssäsongen är ett minne blott och Torbjörn har redan gjort några burkar lingonsylt👏
Svampen har däremot lyst med sin frånvaro .
I våra trakter har det varit en relativt regnsnål sommar och sensommar,
så vi får se om det blir ett svampår i år.
 
Vad har hänt mer?
Jo, vi har varit till Karolinska sjukhuset och fått ett helt FANTASTISKT
besked om att operationen man utförde på Carolines rygg.. L Y C K A D E S !!!!!
Det är så underbart, så det går inte att beskriva.
 
Jo, förresten ,det kan jag..
 
För 5 månader sedan gjordes en mycket, mycket svår ryggoperation på vår dotter Caroline.
Inte bara hade och har hon hjärncancer utan även en mandarinstor cysta som klassades omöjlig att op. i Sverige.
På ett fåtal ställen världen över op.denna cysta
och i Carolines fall var utgångsläget mycket svårt och komplicerat.
Då nerverna var klämda pga den stora cystan i ryggmärgen,
så hade Carolines kropp redan börjat reagera.
Benen bor inte längre som förut och andra allvarliga symptom som inkontinens
och svårigheter att tömma tarmen var ett faktum, plus en fruktansvärd huvudvärk dygnets alla timmar pga. läckande ryggmärgsvätska som orsakade tryckförändringar i hjärnan.
Detta är nu bekräftat.
 
Efter en lång och tuff kamp och ett enormt motstånd från vårt eget landsting (Uppsala Akademiska Sjukhus ) särskilt neurologerna :(  lyckades vi till slut få en specialistvårdsremiss till Karolinska Sjukhuset från..
hör och läs noga ..INTE neurologen, utan, onkologen. 
 
 
Den otroligt skicklige neurokirurgen Kyrre Pedersen på Karolinska sjukhuset lovade att op. Caroline.
Så med en 50/50 chans att lyckas valde Caroline operation.
Risken att förlamas fanns, men att inte op. hade inneburit förlamning ändå.
Att som 22- åring ställas inför dessa svåra val är helt otroligt.
Inga ord kan beskriva det.
 
Så ni förstår säkert att vi är enormt besvikna på alla de 3 st neurologer vi mött på Akademiska Sjukhuset
och skulle vi lyssnat på dem,
hade Caroline fortfarande varit fast i det helvetiska smärtor hon hade både i rygg och hjärna.
Med stor sannolikhet hade hon även suttit i rullstol!!!
Vi tycker det är helt obegripligt hur ett stort universitetssjukhus kan bete sig så illa som man gjort.
 
Om man nu inte ansåg sig kunna operera.
VARFÖR?? sände man inte en förfrågan till ett annat sjukhus?
I ett annat län.
I ett annat land?
Ja, någonstans.
Varför fanns inte viljan?
Varför istället motarbeta våra frågor och försök att få en diagnos?
Varför försöka få oss att tro att ingen i hela världen är och var kapabel, villig eller kunnig att operera?
Bevisligen kan man ju det!
Och att man i dagens teknologiska samhälle inte ska ha vetskap om detta, verkar
helt orimligt.
 
Att man heller inte visat intresse för de förslag vi kommit med ang.op. möjligheter är än mer märkligt.
Inte heller har man efter den lyckade operationen varit intresserad att få vetskap eller kunsap eller på något sätt kontaktat, hjälpt eller stöttat Caroline från neurologen på Akademiska sjukhuset.
 
 
Nej, istället förklarade man för oss,på ett mycket otrevligt sätt dessutom,
att denna operation inte går att utföra någonstans!
Och lade dessutom till att det inte går att göra någonting???
Flera gånger fick Caroline åka hem gråtandes med olidliga smärtor.
 
 
Varför varför varför utsätta ett barn som redan har hjärncancer för detta???
 
Men vet ni vad, det går ALLTID att göra någonting.
 
 
Vi sökte därför själva efter hjälp, världen över .
Vi var beredda att sälja hus och hem..för kostnaderna skulle ha uppgått
till hiskliga summor..ja, miljonbelopp.
Oron, stressen, ekonomin och Carolines smärtor var hemska
Vad gör en liten famij?
Jo, man kämpar och fortsätter kämpa.
 
Och vi kämpade och vi vann💪 💪 💪 
Vi VANN!!!
Operationen lyckades.
Caroline kan gå.Hon kan sitta. Hon kan stå.
Och hon kan gå på toaletten. 
Hon rehabiliterar sig fortfarande och kommer så att fortsätta ,men kommer att, hör på det här då:
Börja studera på universitetet i Uppsala nästa vecka!!!
Det ni💪 💪 💪 
 
Vi vill därför, förutom det gigantiska TACK 💐❤💐❤ till den fantastiskt fina, omtänksamma, trevliga och duktiga neurokirurgen Kyrre Pedersen,
på Karolinska sjukhuset, framföra ett stort tack till onkologen, särskilt Erik Blomquist, på Akademiska Sjukhuset, vilken och vilka till skillnad mot neurologerna i Uppsala, var villiga att hjälpa Caroline och som hela tiden stöttat vår kamp och varit helt fantastiska❤️
 
Citerar Carolines ord: Jag har fått livet tillbaka💗
Det skulle kännas mer än fint att knacka på de knepiga och rent ut sagt otrevliga neurologer vi träffat på Akademiska Sjukhuset och visa att jodå, det går visst att op. mycket svåra ryggoperationer,
även i Sverige, men tydligen inte överallt!
 
Då viljan inte finns, då saknas nog mycket annat också.
 
 
Jajajmensan
 
Och inte nog med det 
Ett stort tack och massor av kärlek från vår lilla familj även till alla Er som varit med och stöttat Caroline och oss under dessa tuffa år.💐✨💝💐✨💝
 
 
Nu blickar vi framåt och ser ljusare på framtiden och dess möjligheter.
Hjärncancern finns där, men så också livet.
En stund i taget och nästa vecka ska Caroline göra en ny magnetröntgen på hjärnan.
 
Många gånger får man möjligheter att göra val och lika många gånger tvingas man till svåra sådana.
Ett lätt val för oss är ändå att ta vara på livet och leva det här och nu.
 
Säger hejs svejs för denna gång och har slängt på mig ett par ullsockor då vädret vänt.