Nu har det snöat oavbrutet i två dagar, så att princip allt har täcks av snö.
Det känns som att isbjörnarna säkert kommer snart och att vi själva bor i igloos.
Alla växter och blommor har nu ett stort snötäcke över sig,dock kan man skymta lite av den vackra ljungen.
Vintern kom plötsligt och man hann verkligen inte med.
Men så brukar det kanske vara.
Och såhär såg det ut igår. Hela 20 cm snö föll på kort tid!
Fire hade fullt sjå att pulsa i snön, men tyckte att det var ganska kul när snöflingorna landade på nosen
Mindre kul är det när han grunnar på nya hyss thihiiiiii. Häromdagen hittade han in i min väska och
krafsade runt där och snodde med sig några av mina sminkgrejjer.
Hmm..det syntes!
blommar som aldrig förr 👍
Det är mysigt, då man hör veden spraka och vinden vina att krypa upp i soffan med en mugg
och se på TV .
Jul-feelingen börjar komma och det är märkligt hur fort man ändå ställer om sig.
Nyss var det höst och snart är det första advent ⭐️⭐️⭐️
Inte långt kvar tills att man åter får krafsa fram alla ljusstakar och stjärnor,
vilka man omsorgsfullt plockade undan förra julen.
Eller ja, man brukar bli rätt less på julen till slut också
och då åker julgranar och annat in i sina lådor med hisklig fart .
Ja, sådär kan det säkert se ut lite varstans:))))
Skinkan/kalkonen misslyckades, klapparna var inte de "rätta", granen ska ut,
ungar som bråkar,magen som strejkar, tänderna har fått hål, stressen har tagit ut sin rätt...
Vår jul brukar kunna pågå till någostans kring nyår.
Och efter jul kommer ju reorna!
Förr hette det annandags-REA ,men många gånger börjar reorna mycket tidigare,
så det gäller att ha is i magen om man tänker köpa teknikprylar osv.
På tal om jul så kom jag att tänka på pepparkakor.
Ser ni vad söta burkar jag hittade på City Gross i Uppsala
De här gamla potatismåtten får olika innehåll, beroende på årstid.
Just nu fylls de med äpplen och lite köksredskap.
Men de kan lika gärna hamna en hyacint eller två där också ✿◠‿◠
Livet annars bjuder på omväxlande orostecken och glädjebesked.
Personalen och alla läkare var underbara
och till och med neurologdocenten som Caroline fick träffa var trevlig!
Hon hade aldrig mött honom tidigare och det var ju lite synd,
för de andra neurologerna som Caroline har fått träffa på Akademiska sjukhuset genom åren,
har ju minst sagt varit knepiga.
Nåja,anledningen till vistelsen på onkologen, var verkligen oroande, då Caroline hade svårt att ta sig fram
fick svåra yrselanfall och skakningar.
Hon fick genomgå både datortomografi, magnetröntgen och epilepsi undersökning, då man misstänkte ny metastas,blödning eller stroke, men TACK GODE GUD för att allt var, ok.
Visst är det fin , korset, på min nyckelring.
Känns tryggt att den hänger där, när man kör.
Någon form av tillfällig kortslutning kan man kanske kalla det,
där olika delar av hjärnan inte riktigt fick kontakt med varandra..
Caroline lider ju fortfarande även av hjärntrötthet, men studerar ändå,
på universitet och det är helt otroligt enastående gjort,sa läkarna,
då Caroline har probem med bland annat minnet.
Men är man en fighter, ja då är man 💪 💪 💪
snön yra och livet fortgå ♡♡♡
Inga ord i världen kan förklara den känslan.
Det känns bara så underbart.
Att få vara TILLSAMMANS.
Nu pluggar Caroline igen och hennes förhoppning är att hon ska lyckas ta de 27 högskolepoäng som fattas
så att hon kan ta ut sin kandidatexamen när denna kurs är slut.
Ja och livet blir väl nästan aldrig som man tänkt sig,
utan vad som helst kan hända, precis när som helst och det gjorde det också.
Vi hann åka till alla gravar såsom vi brukar göra på Allhelgonadagen
och tanken var att vi därefter skulle ha åkt på middag hos min pappa, men istället fick vi tillbringa Allhelgonahelgen på hjärtintensiven .
Det är så vackert på kyrkogårdarna under Allhelgona helgen.Med 6 stentar, förutom sin pacemaker och flera nya ballongvidningar, skrevs min pappa sedan ut från sjukhuset, TACK GODE GUD även för det.
Man var inte säker på om det var blodpropp eller hjärtinfarkt min pappa drabbats av,
då pacemakern mörkar en hjärtinfarkt och det är svårt att få fram detta med bara blodprov.
Nya kärl var dock igensatta, så de nya stentarna gör förhoppningsvis att kärlen hålls öppna.
Man får vara ödmjuk och tacksam över det faktum att det ges möjligheter till fortsatt liv, genom dessa
ingrepp.
Att känna tacksamhet och att vara ödmjuk trots att livet inte alla gånger är så lätt,
ja, det gäller verkligen att ändå försöka känna detta.
Jag har lärt mig att livet kan vara och är svårt att förutspå.
Att livet varje dag får ett nytt innehåll.
Att det förändras på mindre än en sekund och att det gör det inte bara en gång utan flera gånger.
Jag har lärt mig att uppskatta det lilla i livet.
Vad som helst kan tillföra det där lilla "extra"
En god middag med pressad potatis,lax och sallad...
och kanske till och med ett glas vin på en måndag.
Inga bestämda regler och måsten hit och dit, utan att ta tillfället i akt.
När den ges.
Att skapa det där "lilla" som ger livet mening, för sig själv och för andra.
Vårt möte med döden kan bli när som helst.
Det fick vi erfara inte bara på onkologen, utan även på hjärtintensiven.
Att höra och ta del av människors berättelser, har för mig alltid varit viktigt.
Många lever ensamma, utan att ha någon att anförtro sig åt.
Kanske även i tvåsamhet, men ändå i ensamhet.
Att vara den där som vill lyssna, bli DEN idag!
Man växer enormt som människa om man vågar öppna sitt hjärta och ta in människor.
Vänner, men också helt nya bekantskaper.
Människor som man kanske aldrig möter igen, men hos vilka man lämnar ett avtryck.
Man var DEN som vågade och valde att lyssna.
Man var den, DEN, där som just då behövdes.
Jag mötte många sådana människor under våra dagar på onkologen.
Vi talade om döden, men ingen av de jag talade med var rädd.
Var och en hade fått sin dödsdom.
Var och en berättade om sin resa.
De mirakel och hopp jag brukar tala om, var borta.
Men även på onkologen, en plats där mångas liv, slutar, finns värme och kärlek.
Allt beror på hur man väljer att möta sin medmänniska.
Vad vi väljer att ge av oss själva.
Där hoppet gått förlorat, kan man ändå skapa liv.
Vi lever så länge vi lever, ingens dagar är annorlunda.
Vi är alla lika.
Jag hade med mig fika till Caroline och passade på att ta med mig ordentligt.
Anledningen...jo jag och Torbjörn dukade med glögg,pepperkakor och annat gott
och ville även bjuda de andra patienterna i dagrummet.
Ja varför inte?
Våga ta tillfället i akt.
Se din medmänniska ♡♡♡
Ge av din kärlek och omtanke till de, där orken tynat.
En liten stund av lycka, samhörighet och glädje kan betyda,
mer än du anar.
Med dessa ord på en vanlig torsdag önskar jag er en fortsatt fin dag.
Kör försiktigt därute i trafiken.
K❤️R❤️A❤️M❤️
Hej fina Paula🌹
Tänker på er varje dag.... ❤️
Att livet ska vara en sådan strid, och att man i sin egen oro hittar kraft och ork att finnas till för andra, det är en gåva.
Förstår sin ängslan över Caroline, att den finns där hela tiden, beundrar din styrka att ändå se ljusglimtarna i livet, det är det som är den empatisk förmågan, den som inte alla har.
Fortsätt att se kärleken och det vackra i livet, och fortsätt att dela med sig av dig själv...... såna som du behövs....
Önskar dig en fin dag
Kram från Susanne 😻
Hej fina Paula🌹
Ja livet kan komma med snabba vändningar.
Alla livskriser gör de flesta av oss lite mer ödmjuka.
Att se de små tingen och lära sig glädjas åt dem.
Brukar förundras över att så många av oss jagar efter resor längre bort i världen, nya dyrare bilar, mängder av märkes kläder, fina dyra lägenheter än de kanske har råd med.
Jaga jäkta överträffa varandra, till vilken nytta? Och tror att de blir lyckligare.
När lyckan och glädjen kan finnas närmre.
Jag kan längta efter att cyckla, ta' en promenad i skogen, gå ner till vattnet, ta' en kopp kaffe på balkongen, se de första maskrosorna, det gör mig lycklig.
Eller när min 18.5 år gammla kisse väcker mig på natten och vill gosa.
Eller när döttrarna ringer eller skickar sms om att de älskar mig.
Tänk vad olika vi är.
Önskar dig en skön helg med familjen, och njut av deras närvaro
Kram från Susanne 😻
Hej fina Paula!
Åh vad mycket ni får hå igenom hela tiden❤️. Jag blev livrädd när jag började läsa om att ni varit på onkologen igen! Tack gode Gud att det inte visade något🙏.
Likaså att din käre far klarade detta med🙏.
Precis som du skriver ska man vara tacksam för det lilla och passa på att njuta av det man kan, fika gott på morgonen...☺️ Jaa, varför inte?! Kikar in ofta på era bloggar, blir alltid glad av att få läsa något nytt, men denna gången blev jag allt lite skraj. Massa massa kramar till er❤️❤️❤️❤️
fina och värmande ord🙏🏻💞
Blir alltid lika glad åt alla era jättegulliga
kommentarer och försöker svara så snart
jag kan.
Ja det här med livet och dess plötsliga
överraskningar både roliga och mindre
roliga, får man liksom med på köpet, när
man föds.Vi vet ingenting om vad som väntar
oss, men jag har lärt mig att varje motgång
ger nya verktyg att hantera nya motgångar.
Och mellan motgångarna kommer glädjeämnen
som ger nya krafter💪🏻 Livet lär oss och var
och en av oss gör vår egen resa.
Jag blir så glad när jag får läsa era kommentarer.
Att lilla jag kan skriva något som är värt
att läsa🙏🏻❤️Stort varmt tack till dig och
jag önskar dig en jättefin fortsättning på
helgen❤️❤️❤️Kram från mig och min familj
Hej fina Paula 🌹
Ja det är tur att vi är olika, det är väl olikheten som gör helheten.
Att först kunna glädjas åt de små tingen är väl vägen till att glädjast åt de stora tingen.
Jag träffade en man för en tid sen, för honom var värdet på en människa hur mycket pengar du tjänade och hade på ditt bankkonto, och hur hög utbildning och " fint " jobb du har. 🤔
Matrealist, inget för mig...... nej tack.
Ha' en skön kväll, själv ska jag gå och lyssna på Johan Glanz med en arbetskamrat.
Kram från Susanne
Hej Paula!
Nej, nej tänkte jag när jag började läsa, såg egentligen bara ordet onkologen .... till att börja med.
Mina känslor ligger på ytan nu sedan min fina svåger hastigt och oväntat avled i slutet av september- aggressiv lungcancer. Så onkologen får mig att rysa ännu mera nu efter detta. Fast egentligen är jag så tacksam att onkologen finns. Innerst inne är det ju så ändå!
Det ena avöser det andra för er men dessemellan så mycket bra! Kryddat med så mycket kärlek. Glad att din fina pappa också fick hjälp så att han kan få fortsätta sitt liv med frun och er.
Den grå vardagen är den bästa av alla dagar har jag insett, alltså när allt är "som vanligt". Att kunna var tacksam för det lilla är en gåva, jag har den ! Det finns mycket att njuta av om man bara öppnar ögonen och tänker till lite extra.
Kramar till er alla från Elisabeth
Så världen stökar med er 💖😘. Hoppas ni alla mår gott nu, och du - håll dig inne tills det blir varmare ute, jag har sett på tv hur det ser ut där bort i öster. Kram.