Tjenixen💕
När det fortfarande är en vecka fram till 1:a advent så orkade vi inte längre vänta, utan bestämde oss för att tända juleljusen här hemma. Under tiden stjärnorna knåpades ihop, den ena rangligare än den andra, så lekte  Fire kurragömma och hoppade ner i kartongerna 😂😂😂Vi hade nog nästan tänkt köpa nya vita julstjärnor, men då vi än en gång lyckades limma, plåstra och snöra ihop de där sköra papperslapparna, ja, så att de fortfarande såg ut som julstjärnor, så får de allt stå där och skämmas ännu ett år 😃✨⭐️✨😃 Skämt åsido, de är jättefina, trots att de nog snart börjar ge upp.
Söndagskvällen har avnjutits med god mat, nämligen lite potatisgratäng, stekta tomathalvor och stekt minutkycklingfile med ett täcke av paprika färskost   
Otroligt gott😋😋😋😋 Verkligen supersmarrigt!
 
Sen har vi spelat lite olika spel och Caroline var totalt överlägsen i bland annat Memory 👍🏻👍🏻😘
Som ni ser så är Fire alltid med, precis överallt! Här hjälpte han till att blanda korten 😁😝
Julen närmar sig och det märks! Ostbågarna har förvandlats till vita snöbollar och man kan även få tugga smakrika julgranar om man vill. Och det vill vi ju förstås😋
Ja och även denna dag har snart nått sitt slut och om morgondagen vet vi ännu ingenting.
Men jag gläds enormt åt allt det fina, min lilla familj, alla underbara stunder av glädje då lungorna nästan tömms på luft för att man skrattar så mycket och ögonen tåras.
Det är som att skrattsalvorna ekar i huvudet och munnen ler av sig självt åt dagens alla minnen.
Det är lycka för mig 🙏🏻
 
Att ta vara på här och nu ja, det är så otroligt viktigt för mig och min familj och jag önskar så att jag lyckas inspirera er läsare och alla andra att verkligen göra detsamma ♥️♥️♥️ 
 
En dag i taget går vi framåt, bara ett steg i taget och försöker fylla livet med liv🙏🏻
För det mesta lyckas vi och tårarna får snällt vända tillbaka.
 
 
Stor varm kram till er alla ♥️♥️♥️♥️
 
 
 
 
Anonym

Hej Paula! Du är en fin inspiration o jag läser din blogg o inspireras så mycket av den. Tänk om jag fick min kära mamma att tänka lite mer som du. Hon ser tyvärr inget positivt i livet o har gett upp trots att hon är frisk förutom artros. Hon har man barn o barnbarn som älskar henne o bryr sej om henne. Men det är svårt man kan aldrig förändra andra de måste vilja det själva. Jag försöker vara positiv ta vara på varje dag o leva i nuet. Försöker så gott jag kan. Vi har också tagit fram adventspyntet. Ha en fin advent. Många kramar till er alla från mej mvh Anna

Svar: Tack snälla du 💕Vad härligt att du finner inspiration av att läsa min blogg 😊Vi människor kan delge varandra allt möjligt och jag tänker mig att det är viktigt att skänka människor hopp, kärlek och omtanke.Och kanske lyckas man då och då inspirera någon till nya tankar och kanske även förändra invanda vanor. Det är som att man sår ett litet frö som sedan börjar gro.Vad ledsamt att läsa om det du skriver om din mor. Artros är en väldigt smärtsam sjukdom och kanske har hon tex. mer ont än hon visar. En mamma är en mamma, stark som få och det kan rymma mer under ytan än vad man kanske anar. Kanske bär hon på bördor och saker hon inte vill belasta andra med.Du säger att hon gett upp och det gör mig så ledsen inombords😢Du skriver att hon har många runtomkring sig som älskar och bryr sig om henne, men hon kan ändå känna ensamhet och hopplöshet.Den enda möjligheten att nå fram till en människa och lyckas få svar på sina frågor är att våga vara ärlig och fråga denne om den vill tala om varför livet känns så svårt och utan hopp. Kanske kan man erbjuda sig att hjälpa om det finns något ni kan göra för att hjälpa henne. Du tänker dig att hon borde förändra sitt sätt att tänka.Men att förändra något tar tid.Framförallt måste det man förändrar till vara något bättre än det man valt.Och precis som du skriver måste viljan till att förändra något komma från en själv.Däremot kan man försöka så ett frö i någons hjärta och önska att det ska börja gro.Att hjälpa kan också ske på så många olika vis.Man kan inspirera och tipsa om olika valmöjligheter, stärka en persons självkänsla och självkännedom osv. osv.Men mycket handlar om att finnas till och lyssna. Verkligen lyssna och kanske kanske vågar din mor en dag prova en ny stig. En annan väg som kanske får henne att må bättre ♥️Fortsätt ge din mor massor av kärlek och omtanke, för det är alltid rätt väg. Det är sådant man bär med sig, genom livet och både du och din mor kommer aldrig glömma det ♥️Åh, har ni också tagit fram adventspyntet! Vad mysigt.Det är så vackert med alla adventsljusen✨Tack snälla du för din fina kommentar och tack för att du läser min blogg.Önskar dig allt gott på denna jord🙏🏻Varm kram från mig och min familj👨‍👩‍👧♥️
Paula Taxén

Anonym

Du lyckas verkligen med din mission att inspirera!

Svar: Tack, det låter jättebra ✨👍🏻👍🏻✨
Paula Taxén

Ingela

Hej, Paula! 🤗Läser som vanligt din blogg med stor behållning. 🌸Funderar på om du minns var du/ni köpt den fantastiskt fina ljusstaken, som ser ut som två händer som omsluter ett ljus. 🕯Vill gärna köpa ett likadant. Tack för support o tips om kastrering förresten - hoppas lilla Fire mår bra! 🐶 Tack vare dig har vi vågat prova med kastrering på vår lilla vovve, ett o ett halvt år gammal. Vi testar först kemisk kastrering som varar i ca 6 mån, o får det önskat resultat opereras han. Tack vare dig vågar vi prova - han lider verkligen vid ’löptider’ här i vårt kvarter....😅 Önskar dig och de dina allt gott 💖 Kramar från mig!

Svar: Hejsan👋🏻Tack, vad snäll du är och vad kul att du läser min blogg 💕Nej, jag vet tyvärr inte det och Caroline minns inte heller. Det var en mindre butik i Västerås med jättemycket fina saker✨ Kanske finns ljuslyktan att beställa på nätet? Fire mår jättebra och kastreringen skulle vi gjort för länge sedan. Det blev en helt annan hund som talar om exakt när han vill gå ut👏🏻mot förut då han plötsligt började markera inomhus.Inte en enda gång har han kissat inne sedan kastreringen👌🏻✨ Vi trodde ju Fire var sjuk och åkte flera ggr. till veterinären osv. men det var han ju inte. Fire är otroligt snäll och omtänksam och har alltid tyckt om att vara nära oss och gosa♥️🐶 och nu vill han helst sitta uppe i famnen, gärna jämt om han får välja. Han äter också som en häst,vilket också blivit skillnad efter att han kastrerades, så nu ska vi byta foder så att han inte äter ihjäl sig😁Det fungerar i alla fall hur bra som helst allting, så ja, jag tycker absolut ni ska göra slag i saken och kastrera er hund, om det ändå är det ni tänkt göra. Vi provade också först med kemisk kastrering, men det var bara bortkastade pengar och tid. Önskar er ett STORT lycka till med allt och sänder en hjärtlig kram till både er och lilla hunden från oss 👨‍👩‍👧🐕🐾😍
Paula Taxén

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress