Hej på er 💗
Tiden bara flyger fram och augusti likaså. Gårdagens sol har idag förbytts mot ett tråkigt regn och de vackra blommorna kommer nog snart att vara ett minne blott.
De underbara dahliorna ska snart tas upp, ja, senast innan den första frosten, vilken nog kan komma när som helst.
Nu har också de sista vindruvorna ätits upp och resten blev till saft. Det har varit ett otroligt vindruveår och pappa och hans fru ska komma och ta lite skott, så att de också får vindruvor nästa år 🍇👍🏻
Glöm inte att skörda det ni har för det är alltid trevligt att plocka fram något ur gömmorna när tex. vintern kommer. Ett enkelt tips på hur man kan torka kryddor är att lägga de på ett dubbelvikt papper och köra in de i micron i 60 sek.
Jaha och vad har hänt mer? Jo, Fire är inte så förtjust i det foder som veterinären ordinerade, men vi lurar i honom det genom lite lek. En kul grej är tex. hans nya strategispel där man kan gömma maten under klossar. Plötsligt blir maten hur intressant som helst!
Fire leker nämligen gärna ”SÖK” och hittar sin mat till en kavalkad av hurra rop📯🎊😂
För att göra det hela lite svårare kan man gömma matbitarna under varannan kloss osv.
Och när han är lagom uttråkad på en leksak, så tar man bara en annan nästa dag 👏🏻👏🏻👏🏻
Javisst ja, chefsveterinären ringde och beklagade det inträffade i samband med Fires ultraljud som jag berättade om i det förra inlägget och nu har vi kommit överens 👍🏻✨
Yes, så det tyckte jag var bra gjort av mottagningen.
Och jag själv börjar sakta komma tillbaka efter min kraftiga hjärnskakning, trots att jag fortfarande efter 2,5 v. har huvudvärk, känner mig lite förvirrad, ostadig och har väldigt jobbigt med ljuden. Tv och sådant irriterar mig och att tala i telefonen också. Jag mår plötsligt illa och ja, det känns som att det sitter en hjälm på huvudet.
Trots det tog jag modet till mig och åkte för första ggr. iväg till ett köpcenter. Mycket intryck på en gång och jag var helt färdig när jag kom hem 😴
Men vet ni vad , jo jag träffade plötsligt mina f.d. jättefina klasskamrater! Ja, och det måste ju vara huuur länge sedan som helst, sen vi sågs sist!!!!!
Åh, vad kul det var att ses och prata med er, gulliga Stefan och Ingela ♥️♥️♥️ Vi pratade om allt mellan himmel och jord och om livet, som ju innehållit och innehåller både det ena och det andra. Och vi talade också om hur det är att göra ”LIV i Livet” ♥️♥️♥️
Medan Ingela såg hur vacker ut som helst, i alla fina klänningar som hon provade, så såg jag ut som en uppstoppad get i en kappa 🙈
Jag är nämligen inte så speciellt lång och inte så stor heller, men i den här kappan såg jag ju allt annat än liten ut
😅😅😅😅
Nix, så det blev inga kappor eller höstjackor köpta, däremot lite blommor till gravarna och en god pucko😋
Precis innan hemfärd och när jag försökte få ordning på mitt snurriga huvud och vilken sorts laxsås vi ska ha, så hörde jag någon hojta.
-Paula!
Det var ju söta Katarina 💗💗💗 och vi fick också en liten trevlig pratstund 💗💗💗
Livet flyter på och det gläder mig så oerhört mycket att det får göra så 🙏🏻
Tacksamheten över de små tingen i livet, berikar mitt liv och har så alltid gjort.
Det är i det lilla jag finner kärlek, harmoni och romantik.
Det är det som ger mig trygghet och välmående.
Jag tar till vara på de små stunderna, för jag vet mer än väl hur snabbt allt kan förändras.
Det är de där små färgklickarna i livet som skänker mig så mycket glädje och som jag värdesätter högt.
Jag trivs och njuter av lugnet och berikas av de
människor som finns runtomkring mig och människor jag möter.
Jag önskar er alla en jättefin fortsättning på söndagen ♥️♥️♥️ Kram från mig och min familj ♥️♥️♥️