Hejsan👋🏻
 
Allt har sin tid, så också vitvaror och annat och häromdagen tackade så spisen för sig och byttes därför ut mot en ny. Det är en varmluftsugn, en Cylinda med en inbyggd stektermometer och massor av andra finesser👌🏻✨ Hoppas den håller i många år framöver. 
Ja och tiden går och nu är det 16 år sedan mamma gick bort. Det känns sorgligt att tänka tillbaka och tänk jag var ju bara 34 år då, 2003. Mamma var 56 år och hann aldrig fylla 57 år och lilla söta Caroline var endast 9 år.
 
Mycket hinner hända under dessa 16 år och att stå där vid graven, ja, det får mig att minnas många saker. 
Livet är så oförutsägbart och vi vet så lite om vad som händer nästa dag och ännu mindre om framtiden.
 
Jag visste bland annat inte att då jag firade min farmors 90 års dag i Finland,år 2002, att jag 3 veckor efter det skulle få gå på hennes begravning😢 
Och jag kunde aldrig, aldrig ana att jag skulle få begrava min egen mamma året därpå😪
 
När jag står där med min älskade dotter och min älskade Torbjörn vill jag bara stanna tiden.
Se de vackra höstblommorna ge lite färg och ljusen lite värme, till en plats där den eviga tystnaden råder.
 
Jag vill stå där och bara vara, trots att vinden får lockarna i håret som jag kämpat med att blåsa bort och fara åt alla håll. Jag vill stå kvar där och minnas, allt du gjorde och sade mamma.
 
Jag tänker mig att vi alla får en stund, ja, sin lilla stund här på jorden. Ibland kortare, ibland lite längre.
Alla gör vi något som är bra och också sådant som är mindre bra.
Det är ju knappast lätt att vara människa och ju äldre man blir, desto mer förstår man hur svårt det kan vara.
Att alltid säga, välja och göra rätt.
Precis, hur enkelt är det?
 
Man förstår också hur viktigt det är att säga det man har på hjärtat och också att kunna förlåta.
 
Jag tror att de vackraste orden man kan säga är:
Jag älskar dig.
Tätt följt av, förlåt mig.
 
Det var dina sista ord till mig mamma ♥️🙏🏻♥️
 
16 år är en lång tid.
Men jag minns fortfarande dig och därmed finns du kvar♥️
Den tanken värmer hjärtat.
och med den tanken kan jag gå vidare.
Trots att åren går, så finns minnena kvar ♥️
När vi varit till graven, var vi bjudna på mat, ja, massor av otroligt god mat hos min pappa och hans fru. 
I bild ser ni bland annat när pappa står vi ett litet äppelträd men som trots sin litenhet ändå är fullproppad av äpplen! Även Torbjörn poserar där i bild som ni ser med vindruverankan som vi hade med oss 🍇 
Haha något som var lite kul var att när vi grillade lite korv på kvällen så skulle pappa sätta senap på korven, men istället så råkade han ha kaviar på korven
🤣😂☺️😂😅😂🤣😅
-Det smakar märkligt nog inte så tokigt sa pappa efter första tuggan 😂😂😂😂😂😂
Ja,vem vet. Pappa har kanske kommit på något nytt!!!
Ja, det var en härlig dag vilka gav nya minnen till minnenas dagbok 💗💗💗 Javisst och det här trädet eller busken som syns i bild, finns i min pappas trädgård och den skulle vi gärna också vilja ha i vår trädgård. Vet dock inte vad det är för sort? Den är faktiskt ganska stor, men jag tog ju bara ett snabbt litet foto, så det syns inte.
Nåja, vi får väl fråga oss fram och se om det är någon som känner till den.
Gårdagens varma väder har i alla fall bytts ut mot betydligt kyligare temperaturer idag, men trots det kan man ännu finna en och annan blomma som vill blomma en sista gång 💜🌸🌸🌸💜
 
Hösten övergår dock sakta men säkert till senhöst och snart kommer ju oktober månad... och sen är det inte långt kvar till julafton!
 
Ha en fortsatt fin dag allihop
och ta hand om er 💗🙏🏻💗
 
 
 
MH

Saknar också mina föräldrar och de syskon som vandrat vidare men som du säger det finaste vi har därefter är minnen.
Ibland så saknar man ännu mer det liksom skär i mitt hjärta så mycket som jag velat berätta min sju diamnater till barnbarn fick de aldrig se och uppleva, eller vad vet vi Paula dom kankse ser mer än vi tror, det får vi också se en dag men det kan gärna vänta. Gårdagen var ljuvlig på Österlen, idag är det mer höst.
Har ju en liten duva som jag tror jag berättat om som jag räddade till livet för tre år sen, en av de trognaste djurvänner som finns, varje morron så sitter den i trädet utanför. Men i går var den här på kvällen jag tror den flyttar denna vecka och i kanten låg en liten fjäder som ett minne. Jag saknar den så när den flyttat och längtar till en ny mars månad när den återkommit troget. Ja det går så fort framåt och julen har vi snart helt otroligt, sommaren var här nyss.
Må väl. Kram/MH

Svar: Hejsan fina du♥️Ja, sorgen ter sig olika och saknaden likaså. Det är så fint att det får vara så. Det är som att minnena tar vid när tårarna tar slut och på så sätt får den som gått bort på något sätt leva kvar. Jag har hört många säga:
-Det känns som att han/hon finns här, någonstans nära mig.
Att man känt att den som gått bort, finns närvarande på olika sätt.
Jag tror också att det kan vara så♥️

”De kanske ser mer än vi tror”precis som du säger.

Ett uttryck som också är vanligt är:
-Jag tror att änglarna vakar över mig.
Det tror jag också ♥️


Jag tänker mig att det måste finnas en mening med att vi föds och att vi lever och därför kan inte vår bortgång vara utan mening heller.
Jag vill därför tro att det finns ett liv efter detta🙏🏻

Så fint du skriver om duvan som återkommer och besöker dig.Otroligt vackert 💗💗💗Hoppas den får en fin färd till en varmare plats och återkommer nästa år.Jag ser också fåglar samlas och träna inför den långa färden de snart ska göra över land och hav. Det är ju helt fantastiskt egentligen!

Idag är det höstdagjämningen och det är otroligt nog lika världen över. Det är fint att det fortfarande finns något som enar oss människor och som vi kan glädjas åt TILLSAMMANS ♥️
Tack för din fina kommentar.
Ha en jättefin fortsatt dag och vecka!
Kram från lilla mig och min fam.♥️♥️♥️♥️
Paula Taxén

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress