Plötsligt innan jul mindes jag att körkortet skulle förnyas. När man har mycket att tänka på, så är det lätt att missa ett datum och även ta fel på själva datumet. Ringde i alla fall Transportstyrelsen och frågade vart jag kunde förnya fotot osv. och berättade samtidigt att jag trodde körkortet gick ut den 22 januari 2020. 

-Nej, det går ut 5 jan. fick jag till svar. Men om du skyndar till Uppsala (och detta var långt före jul) så tar de fotot och sänder iväg det plus dina handlingar, så ska ditt nya körkort hinna tillverkas innan det gamla går ut. Ok, vad bra tänkte jag och åkte på studs de 5 milen till Uppsala och möts istället av en tjurig kvinna.

-Du vet väl att du behöver ett giltigt körkort när du hämtar ut det nya?

-Jo, det vet jag. Men,Transportstyrelsen sa att de kommer hinna tillverka mitt körkort ....De har räknat dagarna och det ska hinna. Jag tog nämligen fel på datumet och trodde jag hade längre tid på mig... 

-Ok, men nu är det väldigt många röda dgr. vid jul och nyår osv.....Har du inget giltigt pass då?

-Nej, det har tyvärr gått ut, svarade jag.

-Då har du ett problem kan jag säga, svarade kvinnan stöddigt!

-Ok, men nu tar vi foton och sänder iväg allt svarade jag.

Jag kände mig lite irriterad över hennes stöddiga sätt och hade samma dag fått höra det goda beskedet om Carolines magnetröntgen och hade ingen lust att bli ledsen. Och det sa jag åt henne också. Då blev kvinnan plötsligt lite snällare👍🏻

Hur som helst så var det här bara början på eländet.

Mitt körkort kom aldrig till posten som utlovat. Ringde  postombudet, åkte till postombudet, ringde Transportstyrelsen, får spårningsnumren och ett övertygande svar att de sänt mitt nya körkort till ombudet. Ringer därefter Postnord vilka har stängt, mailar Postnord men får inget svar...Laddar ner Postnords app, loggar in med Bank-ID och ser att mitt körkort inte är hos postombudet. Får istället svar (häromdagen) att nu kan du hämta ditt nya körkort hos postombudet!

Men nu börjar det byråkratiska eländet på allvar!!!

Tack vare att Postnord inte levererade det nya körkortet i tid, så hade mitt gamla körkort hunnit gått ut!! Likaså hade  passet gått ut. Ringde återigen Postnord vilka ber mig identifiera mig och efter det ber de så hemskt mycket om ursäkt för allt krångel som blivit, p.g.a. att de inte lev. i tid. De gav mig namn och ett tel. nr. vilket jag skulle delge Transportstyrelsen, så att de kunde ringa Postnord, så att detta inte skulle behövde dra ut på tiden. Postnord var beredda att övertyga Transportstyrelsen om att jag var jag! Gjorde därför som jag blivit tillsagd och ringde Transportstyrelsen.

Jag förklarade att den anställde på Postnord sagt att de på Transportstyrelsen kunde ringa Postnord och ändra namnet, så att min make (sedan över 25 år tillbaka) kunde hämta ut mitt nya körkort.  

-NEJ, det går inte, svarade Transportstyrelsen!

-Men, hon på Postnord sa ju... 

-Nej, fortsatte kvinnan. Jag sänder dig en blankett, som du och din man får skriva på. Sedan sänder ni tillbaka den till oss på Transportstyrelsen. Sedan tar vi hand om ärendet i turordning!

-Men, kan du faxa, det pappret till oss?frågade jag.

-Nej!

-Kan jag skriva ut det från er hemsida?fortsatte jag.

-Nej! Detta ska göras på det här sättet och inget annat sätt sa kvinnan jag talade med.

-Men, hur lång tid tar det här??Posten verkar ju inte gå att lita på och er handläggning.. Hur lång tid tar det?

-Du får räkna med minst 2 veckor.

-2 veckor!!!! Kan jag inte bara skriva ut ett personbevis, ta med min make, dotter, släkten och ICA butiken lovade också bekräfta att jag är jag och så har jag ju Bank-ID också.

-Nej, det kan bara göras såhär.

Vi måste kontrollera att din man är din man och att han är den som han utger sig för att vara  också.

😳🙄😲

-OK.

Jag gav upp!

Så nu är det bara att vänta, trots att jag är jag och jag och halva Sverige kan intyga att så är fallet. Mitt nya körkort ligger där i en låda och väntar på att Torbjörn får hämta ut det med en liten papperslapp i handen från Transportstyrelsen, där det förhoppningsvis står att han är han och jag är jag.

För Sverige är inte bara byråkratiskt, det har blivit oroväckande lång väntan på det mesta😪 

Igår var det exakt 8 veckor sedan jag gjorde magnetröntgen och 13 veckor sedan jag ringde och bokade tid hos doktor. 

Nästa vecka har det alltså gått 9 veckor och förhoppningsvis kommer jag äntligen att få ett svar på vad magnetröntgensvaret innebär. 

Då ska min professor ringa. 

Jag vet ju att jag redan för 10 veckor sedan fick veta att jag står på operationslista, men baserat på magnetröntgensvaret så vet man mer.

Som människa skulle man önska slippa vara så tålmodig.

Trots skrattet och det glada leendet, de fina lockarna och nya t-shirten, så gör det ont. 

Tiden går och livet likaså och det är inte bara jag som väntar.

Alla tycks vänta. Patienter får numera inte vänta timmar utan dagar på akuten! Såg ett inslag på TV häromdagen. Mannen, som tydligen härstammade från Vattholma i Uppsala, hade väntat på akuten sedan dagen innan!!

Torbjörn väntar också på att få hjälp. Han har svår sömnapné och hans 3 månaders vårdgaranti har nog snart slagit in, ja om den ännu inte gjort det. Garanti och garanti. Finns det något som heter garanti längre? Tills han får hjälp gäller det för mig att hålla koll på de långa andningsuppehållen. Att få hjälp är en sak och väntan på hjälp ja, det är ett helt eget kapitel inom sjukvården.

Caroline väntar hon med. 

Det vore önskvärt om onkologen kunde ringa. Hon tog ju blodprover för ett tag sedan. Svaren är faktiskt oroande. Järnvärdet är riktigt lågt och det är inte alls märkligt att hon bland annat får svimningsattacker. Erfarenheter från livet och sjukvården gör dock att vi under tiden lärt oss att ta hand om oss själva. Blutsaft flaskorna vi inhandlat på ICA, har haft lite effekt på det låga järnet och Caroline ser inte lika blek ut längre och svimningsattackerna har blivit lite färre. 

Smärtorna och kramperna i magen som hon haft under lång tid, är däremot mer oroande och de extremt höga blodprovsvärdena indikerar på att något inte står rätt till.

Även andra blodprovssvar är oroväckande. 

Försökte därför få hjälp från sjukhuset, men fick veta att köerna för ett besök var alltför långa. Hörde mig därför av till en privat kvinnoklinik som har landstingstaxa, ja, så att Caroline kan få göra ett ultraljud. 

Nej, nej, det är inte till Camilla Läckbergs nya privata ”Hedda Care” vi vände oss till, där ett besök skulle kosta 2495kr och vem vet vad ett ultraljud skulle kosta???

Nej, utan till en vanlig mottagning i Uppsala, vilken samarbetar med Landstinget för att avlasta sjukvården och kostnaden och taxan blir vad en normal plånbok mäktar med, 260kr 

Och äntligen får vi åtminstone  komma dit nästa vecka.

Under tiden får vi vänta och ja, kanske är det bättre att göra det hemma än att ligga i någon korridor, på något sjukhus någonstans i Sverige. Och då korridorerna och rummen blivit fulla, får fikarum, dagrum, matrum och TV-rummen ta över.

Det får mig förresten att undra över hur omvårdnaden, sekretessen,hygienen,städningen,det privata, kan hållas?

Och svaret på det blir väl lika krasst som frågan.

Trots detta, ja, trots att det ser ut som det gör väljer sjukhusen att spara in på personalen!

👎🏻👎🏻👎🏻👎🏻👎🏻👎🏻

Livet går vidare och de 100- tals nya sjuksköterskor som Caroline undervisar för, väntar ivrigt på att få komma ut i arbetslivet. En del är i början, andra i mitten och sedan är det de som är i slutet av sin utbildning.

Det krävs mod, ansvarskänsla, envishet och en enorm viljestyrka att orka och vilja inge hopp och framtidstro för de som ska ut i arbetslivet.

Trots att Caroline själv är sjuk, så visar hon sällan något och sätter alltid sina studenter och arbetskamrater först ♥️♥️♥️ 

Det om något är otroligt beundransvärt.

Ha en fortsatt fin dag allihop❤️