Hej på er 💕 
 
Visst är det vackert, men nu är förhoppningsvis de där riktigt kalla och snörika dagarna äntligen över och värmen ja, den är så efterlängtad. För min del får det gärna vara varmt och soligt året om ☀️
Årets vinter har dock bjudit på många underbara stunder och jag tror att alla har velat åka skidor, då det inte gått att få tag på några sådana och därför fick Caroline åka litegrann med Torbjörns. Det mesta går och med massor av tjocka sockor, så förvandlats plötsligt skorna till att passa såpass att en skidtur blir möjlig 👍🏻
Det mesta är som sagt möjligt och särskilt om man är lite uppfinningsrik. Min pappas hår tycks t.ex. växa ovanligt fort 
MEN, med en kam och sax kan man göra underverk och ibland kan slutresultatet bli riktigt bra 👍🏻✂️ 👌🏻✨
Yes, och pappa har avklarat sin 4:e immunterapi och han tycker det gått bra. Tyvärr har min pappa även andra tråkiga och ganska allvarliga åkommor, bland annat hjärtsvikt. Om det är det som gör att hans händer och fötter svullnar eller om det är en biverkan av att man plockade bort en himla massa lymfkörtlar under armhålan, därför att han hade metastaser, eller en kombination av båda ja, det vet jag inte, men det gör nog inte riktigt sjukvården heller.
 
Det är nämligen lite svårt att få hjälp nuförtiden.
Och i dessa coronapandemitider förmodligen ännu svårare.
Det finns dock mycket hjälp, hjälpmedel och förbättringar som skulle kunna underlätta både de fysiska och vardagen, MEN, det gäller att man får tillgång till de.
Man behöver för det första alltid en remiss någonstans, självklart med tillhörande lång väntetid.
Men, ibland hjälper inte ens det.
För vem ska remissen sändas till, när det inte finns någon som tar emot den.
Husläkarna försvinner och därför blir det ingen kontinuitet. Den ena läkaren bollar därmed enkelt över ansvaret till någon annan och patientens liv och hälsa hänger på en skör tråd.
 
Läkemedel tycks däremot mer än gärna skrivas ut, MEN om ingen kollar om de verkligen har den verkan som de ska ha eller om patienten t.o.m. kan ha för mycket läkemedel, vad får det då för konsekvenser?
 
Förutom 2 Furix (vattendrivande) och 13 😳😲 andra mediciner för hjärtat och blodtrycket, så kom vi själva på något så enkelt som stödstrumpor. De är väldigt bra👍🏻
Man använder de dagtid.
Jag har hört att det även finns någon form av stöd för armar och händer, vilka kan hjälpa till att föra bort vätska. Det är ingenting som någon rekommenderat, men man får försöka tänka och agera själv.
Då man tar bort mycket lymfkörtlar, så kan man få överkott av lymfvätska (lymfödem) som samlas lite här och var och det kan bli riktigt besvärligt och dessutom göra ont när det spänner.
Tänker mig att det ju måste finnas något man kan göra för att hjälpa/underlätta detta och det finns det ju förstås.
Vi får klura vidare på det.
Pappas hjärta mår som sagt inte så bra och hjärtsvikten blir trots mediciner bara sämre. Tycker faktiskt att han har alldeles för mycket läkemedel 💊 Många äldre har det!
Min farmor hade det och när jag gick igenom det med en läkare, så kunde de plocka bort en massa onödiga och dyra läkemedel.
Pappa har förutom allt annat också en himla massa extraslag, men även långa avbrott och uppehåll. Det gör honom andfådd och trött. Han har också 2 pacemakrar.
1 trasig, där elektråderna växt fast i viktiga kärl och vävnader och därför kan man inte op. bort den.
Och så har han en ny, men som inte riktigt fungerar som den ska. Jag vet inte hur många ggr. de har programmerat om den och ställt in den. 
Läkaren tyckte att pappa borde röra på sig mer.
Än mer, än han redan gör. Sagt och gjort och trots att pappa har cancer med mera, så kämpar han på 💪🏻👊🏻
Jodå och alla ♥️- dag har det också varit och då ska man vara extra kärleksfull 💋😍🥰💋 
Och vår älskade dotter har hunnit fylla 27 år 💐💞🎈🎁
Tänk så åren går! Grattis vår älskade vackra Caroline ♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️
Innan snön försvann, så åkte några frön ut i växthuset och den s.k. vintersådden kom igång i år också 👍🏻
Vi invigde även våra nya kompostlådor och Torbjörn och Caroline sågade ner lite vattenskott på äppelträden.
Och så sa det bara simsalabim ✨ och så kom våren och snön började sakta men säkert smälta. Då var det hög tid att ta in vindruvekvistarna och ställa de i en vas med vatten, så att de kan börja bilda rötter. Det är även dags att väcka pelargonerna. Man vattnar de lite försiktigt i början och så ger man de näring lite då och då 🌸🌿🌸🌿🌸
Hemma hos min pappa finns ett roligt träd som skjuter ifrån sig frön och som nyligen var täckt med massor av snö. Nu är snön borta och trädet är ett älskat tillhåll för småfåglarna.
Tulpanerna tittar också fram och när jag rotade efter något annat i pappas garage, så fann jag plötsligt lilla mig där i garaget. Ja, det var en grattisannons från 1999!
Lilla jag fyllde tydligen 30 år och det var min älskade Torbjörn som gratulerade mig ♥️
Det är över 20 år sedan och det var lite gulligt och rörande att se att min pappa klippt ut den där annonsen och satt fast den i en bjälke i hans garage 🤗
Jag stod där en stund och mindes min 30- års dag 🎁🎈
Jag minns den väl.
Caroline var bara 7 år då och vår familj bodde i lägenhet.
Mamma levde då, min svärfar levde då och även Torbjörns syster levde då och vi hade en hund som hette Oliver ♥️♥️♥️♥️

Livet förändras och förmodligen vi med livet.
Men, det fina med livet är att man får fylla det med minnen.
Och de där minnena blir en dag väldigt betydelsefulla🙏🏻
 
Ja, jag får väl sitta kvar där.. i garaget.
Den där annonsen såg ju ganska oförstörd ut och jag undrar om jag låter lappen sitta kvar där i ytterligare 20 år hur ser lappen ut, hur ser jag själv ut och hur ser världen ut då? Ja, vi får väl se.
Mat är gott och att äta allsidigt är viktigt.
Just nu håller vi på att försöka hålla nere sockret.
Det går ganska bra, men igår åt vi tårta 😂
Tiden går och det har hunnit bli mars månad.
Man ser att våren är på G och tänk så otroligt vacker himlen var häromdagen.
Värmen stiger och fåglarna kvittrar och jag längtar efter att kunna sitta utomhus och ta min Mumin kaffekopp och bara  njuta av den friska luften ☀️☀️☀️☀️

Tyvärr härjar coronapandemin fortfarande och en tredje våg tycks sorgligt nog närma sig.
Vi gör vårt bästa för att värja oss och är mycket försiktiga.
Låt oss alla hoppas och be att det här förskräckliga viruset snart dör ut, så att vi kan återgå till ett mer normalt liv igen.
 
Ta hand om er och var rädda om er!
💗🌸💗💗🌸💗
Varm kram från mig och min familj
Ingela

Hej!😊Hoppas allt är bra med dig och din familj - och att det går mot våren även hos er. Har såna förväntningar på sol o värme nu att jag nästan känner mig otålig 😄Beror säkert på covid o all instängdhet naturligtvis - vill verkligen kunna umgås åtminstone utomhus med mina vänner! 😎🌞🌷Önskar er alla en fortsatt fin vecka o en härlig helg 🤗 Kramar från Värmland

Svar: Hej Ingela 💖
Tack som frågar.
Livet flyter på med medgång och motgång i vanlig ordning och snart är det åter dags för vår älskade Caroline att göra en ny magnetröntgen. Det är alltid en orolig väntan och ju närmare dagen man kommer desto kämpigare blir det.

Men, våren är kommen och vi tar del av den underbara värmen och allt som händer i naturen 🏡🌷🌱
Det var ju ett fantastiskt väder ett tag och man får hoppas att tex. Valborg blir lika fin.

Usch, coronapandemin är ju förskräcklig och jag tänker på alla dem som mist sina kära anhöriga eller vänner.
I takt med att vaccinationen rullar på så kommer förhoppningsvis situationen att förbättras, men för de som mist sina älskade kommer ju livet aldrig mer att bli som det en gång varit.

Hoppas att allt är bra med dig också och jag önskar dig och din familj en fortsatt vacker vår 🌞🌸⚘🌺🌼

Varm kram från oss alla 🥰🥰🥰
Paula Taxén

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress