Jaha och jag som haft enormt jobbigt med både stomin och ryggen,men lyckades nätt och jämnt äntligen ta mig till frisören.

Det var så länge sen sist, förra augusti!

Åh, hon är så duktig min 💇‍♀️ frisör. Nu är jag lite ljusare och lite fräschare och det blir fint till sommaren.

Yes, och mat är gott och det är bra om det är varierat och färgglatt. Den söta ljusgrå koppen från Rörstrand (Ostindia) tycker jag är så fin. Det är Caroline som har de kopparna. Hon bjuder alltid på något gott och dukar så vackert 👌🏻✨

Blommor är också fina tycker jag och våra amaryllis har blommat om och om igen. De har haft så otroligt fina klockor. En dag hade krukan till och med fallit omkull av tyngden 😄 

Nu har de i alla fall gett upp och jag ska försöka spara lökarna till nästa år. 

Nu är det dags att väcka pelargonerna och vill man så kan man ta skott. Knipsa bara av en gren och sätt sticklingen i vatten. Nu ser man även hur fåglarna letar efter holkar att bosätta sig i och vi har köpt ännu en holk. 

Insektshotellen som Caroline tillverkade förra året, är också fyllda och det ska bli spännande att se vad som tittar fram där 👀 

Äntligen kom så också fröna i jord och därmed får vi mumsa på både paprikor, tomater, sallader även i år. Senare i vår sår man squash,spenat,gurka med mera.

Det är så mysigt att få sätta sig i solen en stund,när den värmer skönt och njuta av en kopp ☕️ 

Det är så ofattbart, helt ofattbart att förstå att någonting som kan vara så vackert och så underbart, att någon skulle vilja förstöra detta.
Jag tänker på det som samtidigt händer i Ukraina.
Jag kan inte förstå.

Jag tänker på kvinnan som jag såg på TV och som sa då kriget startade:

-Jag hade tänkt att sätta lite lökar i jorden. Det är så fint med blommor och man längtar när de tittar upp. Det blir nog inga lökar i år. Kanske aldrig mer.

😢😢😢

 

Mina tårar rinner när jag ser lidandet och förstörelsen.

Barnens skräckfyllda och oförstående blickar.

Människor som dör.

Djur som plågas.

Hus och natur som förstörs.

Och jag undrar VARFÖR?

VARFÖR!!!

 

Jag skulle önska fråga president Putin.

Jag undrar att om man är övertygad om att man slåss mot det onda, då är man förmodligen också övertygad om att det finns det som kallas för det goda.

Anser du president Putin, att detta som pågår just nu i Ukraina, att när man nu bombar landet sönder och samman, ser förstörelsen, människors fruktansvärda lidande, sorgen och tårarna som faller längs kinderna på alla de som har ett hjärta. Anser du president Putin, att just det som du valt att göra, att det är det goda? 

Det sitter barn i smutsiga källare och väntar på att kanske få cancerbehandling.

Nyfödda som fryser i kalla skyddsrum.

Diabetessjuka, hjärtsjuka och lungsjuka mfl. som inte har tillräckligt med medeciner eller läkare som saknar både narkos och syrgas.

 

Jag gråter 😢

 

Jag ser bilder på mammor och pappor som förtvivlat skyndar med sina livlösa barn till sjukhus i hopp om att de ska räddas.

Men, alla vet att ett litet barn omöjligt kan skydda sig mot bomber,granater och missiler.

Ingen kan det.

Beskedet att barnen dött och de efterföljande hjärtskärande skriken ekar i sjukhuskorridorerna. Läkare som faller i gråt.

 

Alla lider, både människor och djur.

 

På tal om djur, så syns det att ukrainare är ett djurälskande folk som tar hand om inte bara sina egna utan även andras djur ❤️ Man kan många gånger inte få med sig så mycket, särskilt inte då man tvingas fly. Men, i den lilla packningen finner man både katter och hundar. Dock kan inte alla följa med, utan många stackars djur tvingas lämnas åt sitt öde. Rädda,skadade,sargade,sårade och plågade.

Utan möjlighet till omvårdnad,värme och kärlek.

De har ingenstans att fly från alla skrämmande ljud och enorma explosioner.

 

Hur kan detta vara gott?

Vilka av dessa oskyldiga anser du president Putin är de onda?

 

Vi alla kämpar med något.

För något.

Mindre och större saker.

Snart ska vår egen dotter åter genomgå en magnetröntgen på hjärnan.

Hon ska åter spännas fast och köras in i en apparat,där hörlurarna skyddar från de hemska oljuden som retar hjärnan. 

Men hon gör det om och om igen.

År efter år. Däremellan har det varit operationer och behandlingar. Allt för att få överleva.

Att ha cancer, innebär en kamp mellan liv och död.

Vi har har bara en dotter.

Och vi och framförallt hon själv har kämpat så mycket.

För "LIVET", det älskade lilla livet.

Gåvan som vi fått🙏🏻

Jag tänker på alla dem som också kämpar och kämpat med svåra sjukdomar och åkommor i Ukraina.

Som väntat i operationsköer, på cancerbehandlingar...

Jag tänker på alla de oroliga föräldrar som precis, som Torbjörn och jag, som önskar att vår enda dotter ska få ett bra besked från magnetröntgen.

Många gör så mycket, kämpar så, så mycket för att få överleva.

Många gör så, så mycket goda saker.

För människor,djur,natur och vetenskapen.

 

Andra väljer annat.

 

Jag är bara en enkel mamma, liksom många andra mammor i världen.

Jag ber dig president Putin,trots att du säkert aldrig kommer att få se mina frågor,funderingar eller höra min önskan.

Jag vill inget ont.

Jag önskar bara en sak:

Snälla, stoppa kriget🙏🏻