Rygginsufficiens: Som betyder att man har en svag rygg som ger värk och molande trötthet. 

Spinal stenos: Vilken innebär en tillklämning av nervrötterna som ger ryggvärk och smärtor i benen. Drabbar oftast äldre. 

Spondylos: Det är pålagringar som syns på röntgen. Dessa förändringar blir vanligare ju äldre man blir. 

Benskörhet eller Osteoporos: Kan göra att kotorna blir sköra och går sönder. 

Yes och efter all den här informationen så känner man sig lite mer påläst om just ryggen😊😁  Eller hur!

Hur som helst för att återgå till diskbråck, medan ni tittar på bilderna 😆 Och svar JA, det hänger ett par BH på kroken där bakom korsetten😁 Jag märkte att kroken kom perfekt till användning för att kunna hänga av mig all onödig utrustning jag har när jag stakar mig fram med kryckorna. BH är ju inte direkt livsnödvändigt, när man ligger i sängen i sin nötta solblekta pyjamas, så de får snällt hänga kvar där😂😂🤣😂🤣😂

Och svar: JA, det ligger en fästing på filten! Det är Fire som tar med sig dom från skogen🕷 och det är bara att tacka och ta emot!

Diskbråck kan gå tillbaka, det har jag hört och själv märkt tidigare och det är det jag väntar på även denna gång. Jag kunde ju ha åkt till sjukhus, självklart, men jag var rädd att hamna i någon korridor och behöva ligga där i 12h och sen vänta på att en doktor ska komma efter några månader😴

Vad skulle de förresten ha gjort mer än pressat i mig mängder av smärtmediciner vilka jag ju inte tål. Jag lider, givetvis gör jag det. Jag kan inte ta mig fram och jag äter och dricker liggandes. Det gör hemskt ont att ha diskbråck, nämligen. Jag förstår dem som ligger i morfindropp! Jag tål inte morfin och det är lättare att vara hemma och vårdas här än på ett sjukhus. Här får jag åtminstone hjälp att komma till badrummet, då jag ska byta stomi eller annat. Här finns kärlek, omtanke, medlidande och förståelse och viljan till att hjälpa mig.

Här behöver jag inte ligga ensam på en hård brits, krångla mig ut till en sjabbig sjukhustoalett med fruktansvärda smärtor och svårigheter att gå, inte besvära någon genom att trycka på någon ringklocka, inte frysa under en gul noppig filt. Inte heller lyssna till en stressig läkare som ska ställa en diagnos som jag redan vet eller prioritera om jag ska få göra en magnetröntgen eller inte, för att därefter sändas hem och fortsätta lida, i väntan på någon åtgärd om några år!

Nej, allt sådant slipper jag här hemma och kan i lugn och ro invänta på tillfrisknande i min egen säng, äta och dricka när jag vill och byta stomipåse så ofta jag vill. Här slipper jag alla bakterier som finns på sjukhus och som gör att mina få vita blodkroppar får kämpa för livet för att hålla sig och mig vid liv.

Jag har haft det här så många ggr. och i så många år så att jag vet att det inte kommer vara sista ggr. och att det troligtvis kommer att bli värre. Den dagen jag åker in till sjukhus, den dagen läggs jag nog in och hamnar på operationsbordet. På vinst och förlust och det vet både jag läkarna.

Det är precis så. Jag vet och de vet.

Nåja, det sägs att diskarna förlorar en del vätska under dagen, men att de fylls på under natten. De diskar som förlorat sin vätska helt, ja med dessa är det kört med, men jag har ju fortfarande många diskar kvar. Kanske kan jag tjuvkoppla lite nervtrådar också. Nu inväntar jag att diskbråcken torkar ihop och det tar väl sin tid, men så fort jag är på benen igen så ska jag köpa ett par gummistövlar.

Kanske ett par med guldsula ✨🙌🏻✨