Hej på er👋🏻
Ja, då var det dags för Borreliaartrit igen då. Det är andra gången jag har det och tredje gången som jag har en fästingburen sjukdom. Där vi bor har vi tyvärr nämligen just dessa fästingar och i år har jag haft 2 fästingar. Den senaste den 20 maj och efter ett tag blev det en större rund ring vid bettet. Mina knäleder svullnade och är fortfarande svullna. Jag har jätteont i knäna, höften, handleder, axelleden, armbågar och värken vandrar. Hur det känns? Jag ungefär som att springa rakt in i en vägg med knäet före. 
Jag ska äta Doxycyklin i 14 dagar. Idag är det femte dagen och jag har fortfarande ont, har huvudvärk osv. Men jag kämpar på och hoppas det biter. Förra året spred det sig och då fick jag dubbla doser av antibiotika och det slutade så illa att jag hamnade på sjukhus.
 
Jaha, och Torbjörn har varit jättesjuk sedan midsommardagen och haft hög feber trots att han ätit febernedsättande.
Han var till doktorn samtidigt som mig och träffade vår trevlige husläkare.
Läkaren misstänkte antigen TBE eller Borrelia, men var osäker. Torbjörn har varit svårt medtagen, haft mycket svår huvudvärk, ont i nacken, ont i ögonen, yrat mellan varven, varit helt orkeslös och därför mest sovit. Dessutom har han svettats enormt och haft jättejätteont i huden och på skalpen. Bara att röra huden eller klä på sig kläderna har gjort väldigt ont. Just huden har smärtat enormt.
Torbjörn har aldrig utslag, men i förrgår började han få det och därför tyckte husläkaren att vi skullle åka till husläkarejouren på vårt lasarett, då det inte fanns några tider kvar hos husläkaren. Han skulle själv på semester. Så vi blev ombedda att ringa till 1177 och beställa en akut kvällstid för husläkaren menade att Torbjörn kanske måste ha antibiotika.
Sagt och gjort och på kvällen åkte vi till lasarettet.
Det hade vi gärna sluppit!
Torbjörn fick nämligen träffa den mest otrevliga och osympatiske kvinnliga läkare som vi någonsin mött.
Medan vi satt och väntade så pratade läkaren med någon kollega om sin kommande semster. Sedan var det dags för Torbjörn att gå in och han ville att jag skulle följa med.
-Ja, jag kan inte heller göra två saker samtidigt, var det första läkaren sa
??????
Vi fattade ingenting!
-Vad söker du för då, fortsatte läkaren.
Och då berättade Torbjörn precis som det var och att husläkaren misstänkte TBE eller Borrelia. 
Ganska snart blev läkaren märkligt otrevlig.
När Torbjörn sa:
-Jag har haft feber sedan midsommardagen som pendlat upp och ner.
-Feber? Hur hög då frågade läkaren.
-Ja, jag har haft nästan 39 grader, mellan 38,7 och 38,9.
Då skrattade!! läkaren och sa :
-Jag är inte imponerad!
????
Vilket märkligt och obehagligt uttalande.
Läkaren fortsatte.
-38,5 är normal feber så 38,7 är ingen feber. Jag är inte imponerad, sa hon därefter ännu en gång.
-Jamen, han har hu tagit både Alvedon och Ipren och har det ändå, sa jag då.
Då säger läkaren något mycket märkligt och rent ut sagt helt oförståeligt.
Jag citerar:
-Vad är det du försöker säga!, jag är inte på diskussionshumör!!!!
???????
Torbjörn tittade på mig och jag på honom.
????
Det kändes nästan overkligt.
Torbjörn blev helt chockad och jag, ja, jag tappade nog hakan.
Torbjörn försökte dock berätta att han även fått märkliga utslag som han aldrig haft tidigare.

-Jag är inte imponerad säger läkaren återigen och fortsätter, du har väl varit ute och solat!!!
??????
-Nej ,du,det har jag verkligen inte varit. Jag har varit och är väldigt dålig, så jag har inte varit ute i solen överhuvudtaget. Jag har knappt varit ute, utan mest legat i sängen.
Men annars har jag lätt för att få färg om jag skulle vara ute.
 
Torbjörn har mest legat orkeslös i feber.
Det kan jag och Caroline verkligen intyga. Vi har lagt fuktiga handdukar över pannan och ögonen på Torbjörn, för att värken i ögonen och för att svalka ner huvudet.
 
-Ja TBE eller Borrelia är det i alla fall INTE konstaterade läkaren högt.
???
Hur kan hon veta det??
Hur hon kom fram till det, vet nog varken hon själv eller någon annan!
 
-Nähä, nej jag vet inte vad jag har sa Torbjörn, men något är fel i all fall.
 
-Torbjörn har dock haft Neuroborrelia tidigare och ja, jag har Borreliaartrit nu och vår dotter hjärncancer, sa jag. 
Så man kan ha väldigt mycket.
 
Läkaren glodde bara märkligt, nästan lite nervöst på dataskärmen.
 
Torbjörn har absolut en retning på hjärnhinnorna, det är helt klart med de symptom han har och haft och det tycker även hans husläkare som han besökte i tisdags. Och blev han inte bättre blev han ombedd att höra av sig.
Synd att vår husläkare eller någon annan på vår husläkaremottagning inte kunde ta emot honom.
Så ser sjukvården ut tyvärr🤕
 
Vid det här laget blev jag i alla fall så upprörd över läkarens nonchalans och bedrövliga beteende så att jag reste mig och sa:
-Nej, det här klarar jag inte av att lyssna till längre. Du är ju helt makalös! Hoppas du kan titta i Torbjörns hals åtminstone, för han är jätteröd där.
Och Torbjörn fyllde i:
-Ja, jag har fått väldigt ont i halsen och har svårt att svälja och det har kommit det senaste dygnet. Det kanske är någon annan smitta som inte har med det andra att göra, men du kanske kan titta i alla fall.

-Det är lite rött, svarade läkaren kallt.
 
Jag öppnade dörren och gick ut.
Jag orkade helt enkelt inte höra på läkaren längre och hade säkert blivit förbannad om jag varit kvar, så jag gick ut till kassan och berättade för undersköterskan hur illa behandlad min make blir och blivit av läkaren.
 
Torbjörn kom snart efter och 250 kr fattigare kan vi bara konstatera att han inte fick någon som helst hjälp och vi ringde därför tillbaka till 1177 vilka i samråd med Torbjörns husläkare hade bokat tiden på lasarettet.
 
 
Efter att ha pratat med 1177 och sjuksköterskan där bad de Torbjörn att åka till akuten på Akademiska sjukhuset.
Torbjörn orkade inte åka någonstans längre utan ville bara åka hem. Nu avvaktar vi vad som händer om det blir bättre eller sämre, men vi har i alla fall bestämt oss för att göra en anmälan. Först och främst till Patientnämnden ang. läkarens bemötande. De får betala tillbaka de 250kr som besöket på lasarett kostade, för det kan inte vara meningen att man ska betala för att bli kränkt på detta sätt.
För läkarens bemötande var sannerligen under all kritik och Torbjörn känner sig mycket kränkt.

Ja, allt ska man vara med om och det är nog inte första gången den här läkaren är i farten. För har man den här synen på människor och ingen sympati, medlidande, förståelse, inte lyssnar och inte hör var patienten säger, utan hittar på egna förklaringar till det som är, ja då ska man nog fundera på att kanske inte arbeta som läkare. Läkaren var i pensionsåldern, men har tydligen valt att fortsätta. Kanske borde någon få henne att tänka om! 
 
Stackars Torbjörn har återigen haft en tuff natt och är inte piggare. Febern går upp och ner och han har svettats jättemycket.
Vi ger honom bland annat vätskeersättning och håller givetvis uppsikt och oroas över vad han kan ha drabbats av 😳
Ett tag tänkte jag om det kan vara scharlakansfeber?

Är det någon av er som läser som kanske känner igen symtomen?
Det kan ju vara något virus som kanske fler drabbats av?
 
Ute fortsätter dock sommaren som om att ingenting hade hänt. Klematis,borstnejlikor och krollliljorna blommar och den japanska plymspirean är gigantisk!
Man har inte haft så mycket aptit, men en liten färdig pizzabit kan piffas upp och igår lagade Caroline iordning vegetarisk taco i form av halloumi istället för köttfärs. Väldigt gott!        
       
Och receptet på det, hittar ser ni här. Vi hade mjuka bröd till.
Caroline in action👩‍🌾
Vet ni att när Caroline var liten så frågade jag henne vad hon ville bli när hon blev stor. 
-Jag vill antingen bli veterinär eller trädgårdsmästare svarade hon.
Hon tog både fil. kand i folkhälsovetenskap och master i arbetslivsvetensap och arbetar nu som Universitetsadjunkt och på fritiden ja, då kan hon faktiskt göra det som hon också tycker om, nämligen att pyssla i trädgården✅
Och trädgården levererar både det ena och det andra. Det märkliga är att det överallt står att man inte ska gödsla jordgubbslandet förrän efter skörd. Torbjörn har verkligen gödslat före. Hur mycket som helst detta år och det fina regnandet och däremellan värmen, har gjort susen.
Även rosorna har fått mer näring än någonsin och det verkar de tycka om.
Och precis som tranorna som flyger över huset lite titt som tätt, mot nya spännande äventyr, så önskar även jag att denna sommar bjuder på mycket spännande och roliga saker. Ser ni den glada rosenkragen, som lyser upp i solskenet.

Även lilla jag (önskar att jag snart får bli åtminstone lika pigg som jag var då fotot togs) och Fire som önskar er alla en jättefin fortsättning på juni månads sista dagar.
Glöm inte att ta vara på stunden.
Tack för alla era fina hälsningar!
Kram till er allihop 💗💗💗
Ingela

Jag blir helt stum när jag läser dina rader om hur ni blev bemötta. Sååå bra gjort av er att ni hittar orken att anmäla. För ibland blir man bara så nedslagen och ledsen så man vill ge upp. Men för sin egen o andras skull också är det jätteviktigt att påpeka sånt här bemötande. Helt oacceptabelt. Tack för att ni orkar, o hoppas ni båda blir friska snart!! Kramar till er alla fyra 😘

Anonym

Kan det vara bältros?

Anonym

Kan det vara bältros?

Marie

Fy fy fy så otrevlig, och dessutom inkompetent läkare. Har själv gått ut ett par gånger, då den sidan visat sig. Finns ju som tur är andra läkare. Gissar på bältros, som amatör jag är. Ger ju ofta halsbesvär också. Ta god hand om er🧸kramar

Anonym

Det är inte bältros?

Lena

Hej fina Ni 💕
Hur i hel.,,e kan en läkare bete sig så. Blir så upprörd när jag läser detta. Ser inte läkaren hur Torbjörn ser ut t.om jag ser hur dåligt han mår.
Fattar inte att ni hela tiden ska behöva kämpa så. Ni har väl haft tillräckligt och mer där till.

Så vacker trädgård ni har. Blir helt lyrisk när jag ser bilderna🌸
Hoppas det vänder nu och Ni får mår bra
/ kram Lena i Växjö

Paula Taxén med familj

Stort tack för alla era gulliga och stöttande kommentarer ♥️♥️♥️Det har varit en otroligt jobbig tid av ovisshet.
Idag är det 10:e dagen och Torbjörn börjar äntligen bli bättre. Utslagen har börjat blekna och det är bara lite kvar på kroppen.Äntligen har febern gett med sig också och halsen håller på att återhämta sig med. Däremot är Torbjörn väldigt trött och känner sig svag i musklerna och kroppen. Ögonsmärtorna har nästan försvunnit och yrseln. Han har fortfarande huvudvärk men nackvärken har avtagit.
Vad han haft vet vi inte, men någon typ av virus som påverkat även hjärnan har han haft det är helt klart.

Bältros ger blåsor och det har han inte fått, däremot kan det vara en variant av bältros, då alla andra symtom tyder på det.
Men vi vet som sagt inte.

Den kvinnlige läkarens beteende var och är under all kritik.
Det är helt oförsvarbart att bete sig såsom hon gjorde . Dessutom helt oförståeligt. Hade Torbjörn inte blivit så chockad som han blev över läkarens beteende och sätt att uttrycka sig, hade han velar säga:
-Du, jag är inte så IMPONERAD över dina läkarkunskaper eller ditt sätt att bete dig heller!

Idag ska vi i alla fall göra en anmälan och förhoppningsvis kan det få läkaren att förstå att man inte får säga och bete sig hur som helst. Det är väl det minsta man kan begära. För man går ju inte till läkaren för att ”IMPONERA” på denne hälsar Torbjörn.

Varmt tack för alla era stöttande och fina kommentarer♥️
Kram från oss!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress